När alla företag får tillgång till världens bästa AI försvinner en stor del av deras konkurrensfördelar. Samtidigt riskerar de mest begåvade medarbetarna att lämna sina arbetsgivare och starta eget. Det är en framtid som Mélanie Choko, AI-expert på konsultgruppen Eidra, beskriver i en intervju om framtidens företagsklimat med Realtids redaktör Viggo Cavling.
AI hotar en miljard jobb – men företagens största problem kan bli att folk slutar

Fransyskan som vill förändra företagens sätt att tänka
Mélanie Choko kommer från Paris men har bott i Stockholm i snart åtta år. Hon arbetar med AI och digital transformation på konsultgruppen Eidra, som har svenska rötter och verksamhet internationellt. Tidigare har hon arbetat med projektledning och digital produktstrategi. Vid sidan av konsultjobbet coachar hon företagsledare och arbetar dessutom som DJ.
Jag kommer i kontakt med henne efter att ha lyssnat på ett föredrag under AI-konferensen The AI Shift i Stockholm. Hennes huvudbudskap är att företagen riskerar att missa den största möjligheten med AI eftersom de är så upptagna med att spara pengar.
Under de senaste åren har vi matats med budskapet att AI ska göra oss snabbare, billigare och effektivare. Microsoft, Google och OpenAI erbjuder teknik som tidigare skulle ha kostat en förmögenhet att utveckla.
Men vad händer när alla företag har samma möjligheter?
”Jag kan se framför mig hur alla företag inom de närmaste åren hamnar på ungefär samma nivå och får allt svårare att särskilja sig”, säger Choko.
Advokatjätte värvar AI-specialister – svenska Legora får nyckelroll
AI får en allt större plats i juridikbranschen. Det visar Herbert Smith Freehills Kramers senaste drag, där Legora är en del av strategin.
När alla blir lika bra
Hennes resonemang är intressant ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Framgångsrika företag har under decennier investerat miljarder i att bli bättre än sina konkurrenter. Effektivare logistik, smartare organisationer och bättre informationssystem har skapat stora konkurrensfördelar.
Nu kan en liten uppstickare få tillgång till samma AI-teknik som ett multinationellt storföretag.
Choko menar att företagen måste börja fundera mer på vad de kan skapa med den nya tekniken. Att fortsätta tillverka samma produkter och leverera samma tjänster, fast billigare, kommer knappast att räcka.
”Effektivitet räcker inte och kommer inte heller att räcka i framtiden”, säger hon.
Jag tar upp IKEA och Amazon. Två enorma företag med välutvecklade affärsmodeller som under lång tid har investerat i att pressa kostnader och förbättra sina organisationer.
Hur ska en sådan jätte kunna förändra sin kultur när hela verksamheten är byggd för att göra ungefär samma sak varje dag?
Choko berättar att hon ser stora företag skapa mindre, självständiga enheter med uppdraget att utveckla nya affärer. Hon kallar dem organisationernas motorbåtar, som ska hjälpa de betydligt större och trögare moderbolagen att ändra kurs.
Det kommer att ta tid, konstaterar hon.
En miljard jobb kan försvinna
Dagen före vår intervju har jag varit på hotellfastighetsbolaget Pandox stora konferens. Där hörde jag en föreläsare hävda att AI kan komma att ersätta en miljard jobb.
Det är en närmast svindlande siffra. Vad ska alla dessa människor göra om de inte längre behövs på arbetsmarknaden?
Jag ställer frågan till Choko.
Hon vill inte bedöma siffrans tillförlitlighet.
”Jag är ingen arbetsmarknadsexpert. Jag brukar ta sådana siffror med en nypa salt”, säger hon.
Choko understryker att hennes försiktighet inför prognosen inte ska uppfattas som att hon avfärdar risken för omfattande arbetslöshet.
”Det är en mycket oroande siffra. Men jag är ingen arbetsmarknadsexpert och kan därför inte bedöma den. Däremot kan jag bidra med ett perspektiv på hur företagen riskerar att förlora sina bästa medarbetare”, säger hon.
Det finns anledning till försiktighet med prognoserna. World Economic Forum räknar med att 92 miljoner jobb försvinner fram till 2030, men också att 170 miljoner nya tillkommer. Prognosen gäller flera stora förändringar i världsekonomin, där AI är en av drivkrafterna. IMF bedömer att omkring 40 procent av världens arbetstillfällen kommer att påverkas av AI.
När samtalet kommer in på hur tekniken förändrar människornas relation till sina arbetsgivare har Choko desto mer att säga.
Hon delar in medarbetarna i tre grupper. De rädda, som oroar sig för att förlora sina arbeten. De trygghetssökande, som gärna fortsätter med ungefär samma arbetsuppgifter och använder AI för att underlätta vardagen.
Och så finns den tredje gruppen, de ambitiösa människorna som plötsligt upptäcker att de kan klara sig på egen hand.
KPMG testade AI som revisor – ställde bättre frågor än de anställda
AI väntas vinna mark i flera branscher, däribland hos revisorer. Nu visar studier som KPMG utfört att AI redan kan prestera bättre ibland.
De bästa medarbetarna kan lämna företaget
Choko beskriver hur AI kan förändra relationen mellan arbetsgivare och anställda. En skicklig medarbetare som tidigare var beroende av företagets resurser kan nu utveckla egna produkter och tjänster med hjälp av AI.
”Varför skulle jag arbeta för dig? Jag kan arbeta för mig själv”, säger hon och sammanfattar hur dessa människor kan börja resonera.
Företagsledningarna räknar på hur många anställda som kan ersättas av AI-agenter. Choko tycker att de borde ägna större uppmärksamhet åt risken att de bästa medarbetarna försvinner frivilligt.
Det är en fascinerande förändring av maktbalansen på arbetsmarknaden. Förr behövde den begåvade medarbetaren tillgång till företagets pengar, distribution och organisation för att förverkliga sina idéer. Nu kan åtminstone en del av dessa resurser ersättas med AI.
Men hon ser också en mörkare utveckling.
I ett extremt framtidsscenario kan företag generera stora intäkter med nästan inga anställda alls. Vad händer då med människorna som tidigare fick sina löner från företagen? Och hur ska vinsterna fördelas i samhället?
Behövs det ens konsulter i framtiden?
Jag kan inte låta bli att fråga vad som händer med Chokos egen bransch.
Konsultföretag har i årtionden tjänat stora pengar på att sälja analyser och rekommendationer till organisationer som själva saknar specialistkompetens. Men vad händer när en företagsledning kan få en omfattande strategisk analys av AI på några minuter?
Choko tror att konsultrollen förändras. Analysarbetet blir mindre värdefullt när tekniken gör det tillgängligt för alla. Erfarenhet, omdöme, nyfikenhet och integritet blir viktigare.
Hon återkommer till något hon kallar mänsklig visdom.
Enligt Choko har vi länge fattat beslut nästan uteslutande genom analys och data. Men människor använder också intuition och känslor för att förstå sin omvärld.
AI är utmärkt på analys, men hon anser att tekniken saknar människans förmåga att uppleva och förstå situationer genom levd erfarenhet.
Det är också här hon ser framtidens stora ledarskapsfråga. Hur ska en företagsledare använda all denna intelligens utan att förlora sitt eget omdöme?
År 2036 har AI blivit vardag
Choko ber ibland sin publik att föreställa sig världen tio år framåt, år 2036.
Då har dagens AI-hysteri kanske lagt sig. Tekniken har blivit en självklar del av vardagen och ingen kommer längre att imponeras av att ett företag använder artificiell intelligens.
Jag frågar också hur hon ser på Sverige, ett land som både har framgångsrika AI-bolag som Lovable och Legora och en offentlig debatt där den nya tekniken ofta möts av skepsis.
Choko tycker att svenskarnas inställning är ganska klok. Vi är nyfikna på ny teknik men har samtidigt en förmåga att ifrågasätta det som presenteras som nästa stora revolution.
Som fransyska med snart åtta år i Sverige har hon lärt sig uppskatta denna sida av den svenska kulturen.
”Skepsis är bra. Det är grunden för visdom”, säger Mélanie Choko.
Ny prognos: Datacentrens elförbukning kommer att fördubblas till 2030
AI-boomen kräver mycket energi. Nu visar nya siffror hur mycket el som framtidens datacenter tros förbruka.





