När förslaget lades fram hette det att lagen skulle moderniseras, säger Stefan Ingves till DN.

– Men när man tittar på förslagen så drar de åt samma håll, att minska Riksbankens möjligheter att göra sådant som en centralbank normalt sett gör, säger han.

Det nya lagförslaget lades fram under hösten och poängen var att fastslå vad Riksbanken ska göra, skriver DN. En av centralbankens åtgärder under coronakrisen – företagslån via bankerna – förbjuds i nya lagförslaget.

Begränsningarna i den nya lagen skulle alltså vingklippa Riksbanken på ett unikt sätt, enligt Stefan Ingves, som påpekar att penningpolitiken har bytt verktyg över tid. Riksbanken borde ha tillgång till alla instrument som moderna centralbanker har använt, inte bara de som låg på bordet strax innan viruskrisen.

I sitt remissvar riktar riksbankscheferna också in sig på att bankens alla åtgärder ska delas upp i två ändamål: penningpolitik och åtgärder för finansiell stabilitet. Tanken är att olika regler och beslutströsklar ska gälla när Riksbanken vill uppnå olika syften.

Men så fungerar inte verkligheten, hävdar Stefan Ingves.

– Man har skapat ett tekniskt utopiskt upplägg när det gäller att bedriva centralbanksverksamhet.

En centralbank ska, som det  heter i EU:s fördrag, vara ”oavhängig”.

– Intrycket man får är att det finns en annan agenda som inte är uttalad i utredningen och den handlar ju ytterst om att begränsa Riksbankens självständighet.

Han oroas också över att Riksbanken, enligt riksdagens förslag, i mindre grad ska råda över sitt egna kapital. Det kan försvaga banken ekonomiskt och dessutom göra den beroende av tillskott från riksdag och regering.