Hushållens finansiella sparande uppgick under det första kvartalet 2021 till 163 miljarder kronor. Det var ett högt sparande i aktier och fonder under kvartalet, men det som framför allt bidrog till det höga sparandet var skatteperiodiseringar och försäkringssparande. Det visar ny statistik från SCB och Finansinspektionen.

Under kvartalet var nysparandet i finansiella tillgångar 221 miljarder kronor, samtidigt ökade skulderna med 58 miljarder kronor. Det innebar ett finansiellt sparande på 163 miljarder kronor. Hushållens finansiella sparande har historiskt sett varit högre under årets två första kvartal och sparandet för första kvartalet 2021 var det högsta för ett enskilt kvartal sedan tidsserien startade 1996.

Under kvartalet nettoköpte hushållen aktier för 17 miljarder kronor och fonder för 33 miljarder kronor. 

Börsnoterade och onoterade aktier nettoköptes för 7 respektive 10 miljarder kronor. Främst sparades det i aktiefonder,  men även i fond-i-fond och hedgefonder. Totalt nettoköptes aktiefonder och andra fonder för 19 respektive 14 miljarder kronor.

Nettoinsättningar på bankkonto uppgick till 29 miljarder kronor. Detta var 57 miljarder lägre än samma kvartal i fjol, då hushållens nettoinsättningar på bankkonto var rekordhögt. 

Under årets första kvartal uppgick sparandet i privata försäkringar  till 25 miljarder kronor, vilket var 15 miljarder kronor högre än för motsvarande kvartal föregående år. För första kvartalet 2021 var det privata försäkringssparandet det högsta för ett enskilt kvartal sedan tidsserien startade 1996.

Hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amorteringar, uppgick till 62 miljarder kronor, vilket var 9 miljarder högre än under motsvarande kvartal i fjol. 

Den årliga tillväxttakten på lån fortsatte att öka även under det första kvartalet i år. Tillväxttakten för lån uppgick till 5,7 procent vid utgången av första kvartalet, vilket är 0,5 procentenheter högre än för motsvarande kvartal 2020.  Hushållens lån, som främst består av lån i bank- och bostadsinstitut, uppgick vid slutet av första kvartalet 2021 till 4 761 miljarder kronor. Av hushållens sammanlagda lån var 92 procent hos bank och bostadsinstitut, medan resterande 8 procent var hos övriga långivare. Till övriga långivare räknas staten via CSN-lån, bostadskreditinstitut och övriga finansinstitut.

Vid utgången av det första kvartalet 2021 nådde hushållens finansiella nettoförmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, en ny toppnotering på 13 334 miljarder kronor.

Ökningen av den finansiella nettoförmögenheten berodde, enligt SCB och FI, framför allt på kvartalets börsuppgång men även på det positiva finansiella sparandet. Under årets första kvartal ökade hushållens finansiella nettoförmögenhet, med 1 169 miljarder kronor. Av ökningen förklaras 163 miljarder av det positiva finansiella sparandet och 1 006 miljarder av värdeökning.