USA-dollarn började året med en växelkurs på 9:32 och har nu fallit till 8:64. Den svenska kronan är på sin starkaste nivå mot dollarn på två år. Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, tror att en stor del av förklaringen finns i att Fed sannolikt kommer att byta inflationsmålregim.

Vad är det som händer/har hänt som har påverkat kronkursen så mycket nu?
– Den viktigaste faktorn bakom kronans förstärkning är att Riksbanken höjt styrräntan de senaste två åren relativt de stora centralbankerna. ECB har ju legat still medan Fed de facto har sänkt sin styrränta kraftigt och det är därför som kronans förstärkning mot just dollarn är så påtaglig.

– Många centralbanker har nu en styrränta som är noll eller negativ. Men diskussionen om Fed handlar också om man kommer att byta inflationsmålregim från den nuvarande framåtblickande till ett både bakåt- och framåtblickande ”average inflation targeting” som skulle tillåta att man skjuter över 2 procents inflation under ett antal år för att kompensera för att inflationen varit för låg. Fed skulle med andra ord kunna låta penningpolitiken vara ackommoderande under en längre period framöver.  

– Att marknaden åtminstone delvis tagit till sig detta ”reflationstema” syns bland annat i att de marknadsprissatta inflationsförväntningarna (5y5y breakeven) stigit påtagligt sedan lågpunkten i mars, från 1,1 procent till 1,8 procent. Detta reflationstema med högre inflation och starkare tillväxt bidrar också positivt till risksentimentet och ger stöd åt börserna.

– En lättare amerikansk penningpolitik sänker förstås dollarn. Från den svenska sidan bidrar också Riksbanken med ”benign neglect”, man argumenterar för att en sänkt styrränta tillbaka till negativt territorium inte skulle vara positivt för den svenska ekonomin när den ”sociala distanseringen” för att tackla coronaspridningen men försummar samtidigt sitt inflationsmål. Det förefaller som att Riksbanken hoppas att det löser sig så småningom eller att man avvaktar ett bättre läge att adressera den låga inflationen.

Vad kan det bli för konsekvenser?
– Det kommer att bli svårt för Riksbanken att nå sitt inflationsmål framöver med en apprecierande valuta. Det handelsviktade KIX-indexet har stärkts med knappt 5 procent sedan årsskiftet och med knappt 9 procent sedan mitten av mars. Detta kommer att sänka priserna på importerade konsumtionsvaror och dra ner inflationstakten. Det sker i ett läge där det inhemska kostnadstrycket ser ut att bli extremt lågt eftersom den uppskjutna lönerörelsen innebär att lönerna ligger still sedan mars/april och kommer att dämpa även den inhemska inflationen. Baksidan av Riksbankens problem är att det blir billigare för hushållen, vars köpkraft ökar. Omvänt minskar förstås de svenska exportföretagens konkurrenskraft. Gissningsvis får det framför allt en negativ effekt på vinsterna kommande kvartal.

Hur kommer kronförstärkningen att påverka Riksbankens agerande framöver?
– Att Riksbanken skulle fortsätta höja styrräntan verkar osannolikt. Hittills har Riksbanken valt att öka sitt QE-program i omfång och köper nu olika typer av räntepapper såsom bostads-, kommun- samt snart företagsobligationer – vid sidan av de mer traditionella statsobligationerna. Detta har ändå inte haft någon som helst bromsande effekt på kronförstärkningen. Man kan därför inte utesluta att Riksbanken någon gång framöver tvingas ta det steget, även om det verkar avlägset i dag.

Vad händer med inflationsmålet?
– Inflationsmålet är temporärt åsidosatt för att hantera den akuta corona-krisen. Riksbanken tycks acceptera att inflationen hamnar under målet en längre period. Risken med detta agerande är att det tappar trovärdighet. Men eftersom de femåriga inflationsförväntningarna än så länge håller sig hyfsat nära, men under, 2 procent så är nog Riksbanken rätt nöjd. Skulle de falla ner mot, säg 1,5 procent , då kommer direktionsledamöterna att bli oroliga.

– Man kan fundera på dollarns ställning som världens reservvaluta. Håller dollarn på att erodera som ett resultat av den exploderande skuldsättningen i USA? Finns det i så fall något alternativ?