Konkurrensverket ställer sig bakom att den omstridda utomlänsersättningen till nätläkare skrotas. Men myndigheten varnar för att förslaget kan få långtgående effekter på konkurrensen och kräver en analys som saknas i dag.
Konkurrensverket backar slopad nätläkartaxa – men varnar för följderna
Den digitala vården står inför en stor omställning. Det konstaterar Konkurrensverket i sitt remissvar på utredningen Behovsstyrd vård, daterat den 28 oktober.
Missa inte: Ny fakturakritik mot nätläkarna – bolagen slår tillbaka. Realtid
Remissvaret är beslutat av generaldirektören Marie Östman. Myndigheten skriver att förslagen innebär “en stor förändring” både för patienternas valfrihet och för konkurrensen mellan leverantörer av digital vård.
Slut på rikstäckande nätvård
Utredningen leds av läkaren Anna Nergårdh och överlämnades i juni till sjukvårdsminister Elisabet Lann. Förslaget är att patientens fria val av vårdgivare i andra regioner inte längre ska omfatta vård som enbart ges digitalt.
Läs även: Adhd-klinik i konkurs: Över hundra patienter kräver pengar tillbaka. Dagens PS
Det innebär att bolag som Kry och Doktor.se inte längre kan erbjuda offentligt finansierad vård i hela landet utifrån ett avtal med en enda region. För att ta emot patienter från en viss region behöver de ett avtal som leverantör eller underleverantör till just den regionen.
Patienter kan dock fortfarande välja en digital vårdgivare i den egna regionen. Samtidigt ska regionerna själva erbjuda vård på distans när det är medicinskt lämpligt. Enligt förslaget ska de nya reglerna börja gälla den 1 januari 2028.
Stöd för att skrota ersättningen
Konkurrensverket har länge varit kritiskt till dagens system. I en rapport från 2022 slog myndigheten fast att olika ersättningssystem för vårdcentraler och nätläkare snedvrider konkurrensen.
Missa inte: Cancergener missas efter 50 – ny studie avslöjar stor lucka. E55
Den bedömningen står sig. Myndigheten anser att det fortfarande inte råder konkurrens på lika villkor, och tillstyrker på en övergripande nivå att utomlänsersättningen avskaffas.
En följd blir att nätläkarnas prisfördel försvinner. Enligt Konkurrensverket har patientavgiften för digitala utomlänsbesök ofta varit lägre än avgiften på den egna vårdcentralen.
“Inte tillräckligt belysta”
Där slutar dock medhållet. Konkurrensverket anser att konkurrenseffekterna av vissa förslag “inte är tillräckligt belysta”. Myndigheten efterlyser en analys av bland annat marknadsstruktur, etableringsmöjligheter och innovation.
Myndigheten pekar också på risken att vissa aktörer gynnas på bekostnad av andra på ett omotiverat sätt. De närmare förslagen kan den i nuvarande form varken tillstyrka eller avstyrka.
Konkurrensverket hänvisar också till utredningens egen bedömning att vissa digitala vårdgivare kanske inte orkar teckna avtal med alla regioner, och att utbudet av digital vård då kan krympa. Myndigheten vill därför se en analys av vad förslaget innebär för små och nischade aktörer, för administrationen och kostnaderna, och för innovationstakten.
När konkurrensen på nationell nivå upphör blir det i stället upp till regionerna att ta tillvara nätläkarnas teknik, till exempel genom upphandling.
Branschen vill också riva systemet
Även delar av branschen vill bli av med dagens modell. I april krävde Doktor.se:s vd Martin Lindman i ett pressmeddelande att utomlänsersättningen ska avskaffas. Han påpekade samtidigt att den digitala primärvården bara står för ungefär 0,2 procent av vårdkostnaderna.
Utspelet kom efter att Ekot rapporterat att Kry betalat läkare bonus för att ta fler patienter i timmen, enligt Läkartidningen.
Nätläkarna har länge haft svag lönsamhet. Enligt Dagens PS förlorade de fyra största bolagen sammanlagt 1,8 miljarder kronor 2021.
Kry har samtidigt byggt upp en fysisk verksamhet. I somras köpte bolaget Helsa och dess 14 vårdcentraler i fem regioner. Det är just den sortens regionala närvaro som förslaget skulle göra avgörande.
