29 okt.
2026

Realtid

Därför är det så svårt att bygga billiga bostäder i Sverige

Alla vill bygga billigare bostäder. Problemet börjar när mark, ränta, byggkostnader och avkastningskrav ska få plats i samma kalkyl.
Viggo Cavling

Viggo Cavling

Politiker till vänster vill bygga fler hyresrätter och bostäder som vanliga löntagare har råd med. Malmö försökte pressa hyrorna med billigare mark och lägre parkeringskrav. Projektet fastnade. I Uppsala väljer allmännyttan en annan väg och reserverar redan billiga lägenheter för hushåll med låg inkomst. Sverige har fått ett bostadsproblem som inte främst handlar om hur många lägenheter som finns, utan om vad människor faktiskt har råd att betala.

Den billiga nyproduktionen blir allt dyrare

Socialdemokraterna gick till val på ett nytt investeringsstöd och statliga byggkrediter för att få fart på bostadsbyggandet. Vänsterpartiet vill gå längre med mer statlig finansiering och ett statligt byggbolag som ska bygga hyresrätter med rimliga hyror.

Problemet är att själva produkten har blivit dyr.

SCB färska siffror visar att en nybyggd trerummare 2025 kostade i genomsnitt 13 571 kronor i månaden. En vanlig trea i hela hyresbeståndet kostar 9 528 kronor 2026. Skillnaden är drygt 4 000 kronor i månaden, eller över 48 000 kronor per år.

Nyproduktion är alltså ungefär 42 procent dyrare än den genomsnittliga trean i beståndet. Det är en rätt besvärlig siffra om den politiska ambitionen är att den som har ont om pengar ska lösa sitt bostadsproblem genom att flytta in i något nybyggt.

Boverket ser samma paradox. För första gången sedan 2001 uppger fler kommuner att bostadsmarknaden är i balans än att det råder underskott. Ändå saknas det bostäder som människor har råd med.

”Vi ser både vakanser och överskott i vissa delar av beståndet, samtidigt som det saknas prisrimliga och tillgängliga bostäder”, säger Marie Sand, projektledare för Bostadsmarknadsenkäten på Boverket.

Malmö skulle visa att det gick att bygga nytt med lägre hyror. Flera år senare återstår fortfarande frågan vem som faktiskt ska bygga.

Malmö försökte börja med hyran

Malmös modell Mallbo lanserades med en idé som påminner om Ikeas gamla logik. Först bestämmer man vad kunden ska betala, sedan försöker man bygga produkten för den summan.

Byggherrarna skulle få billigare tomträtt och lägre parkeringskrav i utbyte mot lägre hyror. Ett tiotal aktörer visade intresse för marken öster om Malmömässan i Hyllie och fem valdes ut.

Sedan började reträtten, rapporterar Sydsvenskan.

Sveaviken försvann. Wästbygg och Granitor lämnade. Obos hoppade av när kontorsdelen inte längre kunde fungera som bullerskydd mot motorvägen. Kvar finns KlaraBo i ett projekt som från början skulle visa att marknaden kunde bygga billigare om kommunen bara skruvade på rätt knappar.

Malmö stad anger nu planerad byggstart 2029. De första Mallbo-bostäderna kan stå färdiga 2031. Det är tio år efter att markanvisningsprospektet lanserades.

”Vi vill fortfarande bygga Mallbo och brinner för projektet. Men det går inte att bygga på marken öster om Mässan längre”, säger Anders Bolltoft på Obos.

Hemnets intäkter faller 18 procent – tvingas till gratisannonser

Hemnets omsättning föll 17,8 procent i tredje kvartalet. Nu lockar bostadsjätten med gratisannonser och skär ner personalen.

Mallbo började som Socialdemokraternas modell för billigare nyproduktion. Sedan började byggbolagen lämna projektet ett efter ett.

Uppsala använder de gamla billiga lägenheterna

Uppsala visar en annan väg, och möjligen en mer avslöjande sådan.

Uppsalahem testar under 2026 och 2027 att reservera 37 lägenheter med relativt låg hyra för hushåll som inte tjänar för mycket. För en ensamstående utan barn ligger maxinkomsten på 24 394 kronor i månaden före skatt.

Det handlar alltså inte om 37 nybyggda lågprislägenheter. Kommunala Uppsalahem använder det befintliga beståndet, där hyrorna redan är lägre, och styr en liten del av det mot hushåll med svagare ekonomi.

”Vi vill se om en maximuminkomst kan skapa nya möjligheter för hushåll med lägre inkomster att hitta en bostad som passar deras behov och ekonomi”, säger Carolina Hagren, uthyrningsspecialist på Uppsalahem.

Den första lägenheten hade omkring 300 sökande.

Politik kan pressa markpriser och parkeringskrav, men ingen kommun kan trolla bort entreprenadkostnader,
räntor och finansieringsrisk även om man kom långt i Tensta.

Stockholm har lyckats pressa priset

Det finns modeller som faktiskt har pressat hyrorna i nyproduktion. Stockholmshusen är det tydligaste exemplet.

Genom gemensamma upphandlingar, stora volymer och återanvändning av samma grundlösningar har de kommunala bostadsbolagen kunnat bygga billigare. Omkring 5 000 lägenheter finns i process och drygt 1 000 är färdigställda.

SVT har rapporterat att hyrorna i Stockholmshusen ligger omkring 25 procent under annan nyproduktion. En tvåa på 44 kvadratmeter i Tensta kostade 7 600 kronor i månaden.

Sveriges Allmännyttas Kombohus bygger på samma idé. Standardisering, industriellt byggande och gemensamma ramavtal har i tidigare analyser pressat byggpriset med omkring 20 procent jämfört med annan allmännyttig nyproduktion.

Karlskronahem beslutade i år att använda modellen för 65 nya lägenheter i Lyckeby. Arbetena ska inledas under hösten 2026 och inflyttningen är planerad till 2028.

När omkring 300 personer söker en billig lägenhet blir det tydligt hur hård konkurrensen är om bostäder med hyror som vanliga hushåll klarar.

Politik möter entreprenadkalkyl

Det går alltså att bygga billigare. Kommunen kan sänka markkostnaden och parkeringskraven, standardisera husen och pressa entreprenadkostnaden. Staten kan gå in med investeringsstöd och krediter.

Men Malmö visar varför ”bygg billigt” är betydligt enklare att skriva i ett valmanifest än att få in i en entreprenadkalkyl. Om hyran ska ner måste kostnaden bort någonstans, risken flyttas eller avkastningskravet bli lägre.

Malmö har fortfarande inte gett upp Mallbo. KlaraBos markanvisning gäller till den 31 mars 2029 och Malmö stad räknar med att de första bostäderna kan stå klara 2031.

Tystnad har blivit en bristvara – så påverkas kroppen av bullret

Trafik, ventilation, grannar, musik, telefoner och ett ständigt bakgrundsbrus. Tystnaden har blivit en exklusiv vara i det moderna livet.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Mest läst i kategorin

Perfect Weekend

Tystnad har blivit en bristvara – så påverkas kroppen av bullret

28 okt. 2026