I en tid då vi haft historiskt låga elpriser har investeringar i både ny produktionskapacitet och nya energilösningar skjutits på framtiden. Men med krisen skapas nu äntligen förutsättningar för både innovation och ökade investeringar på energiområdet.

Krisen ger Sverige tillfälle att stärka upp tillgången till en diversifierad och konkurrensutsatt elmarknad byggd för en hållbar framtid.

Enligt Svenska Kraftnät behöver energiproduktionen i Sverige fördubblas kommande 20 år om vi ska klara av omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle. Magnituden av det ökade behovet och den korta tidsramen är hisnande. Spelreglerna måste därför stimulera fri konkurrens mellan olika energislag om det ska finnas en sportslig chans att öka produktionskapaciteten så pass mycket på så kort tid. Det måste även jobbas med både en kort tidshorisont för att lösa den omedelbara situationen, samtidigt som det finns en långsiktig plan för att ge svenskt näringsliv möjligheter att fortsätta växa på ett hållbart sätt.

Kortsiktigt kan produktionskapaciteten från vindkraft öka snabbt. Flera havs- och landbaserade vindkraftsparker har kommit långt i planeringen. Här kan politikerna hjälpa till genom att förenkla och skynda på tillståndsprocessen. Idag står vindkraften för cirka 17 procent av svensk elproduktion, men i de ansökningar som inkommit till Svenska Kraftnät finns en tredubblad produktionskapacitet i sikte.

Storskaliga solcellsanläggningar har också blivit ett alternativ där kostnaden per producerad kilowattimme sjunkit rejält de senaste åren. Solcellerna står för mindre än 1 procent av den totala energiproduktionen idag, men i takt med att konsumenter och företag ökar installationstakten kan solcellerna spela en viktig roll i att kapa ”peakarna” i efterfrågan. I Sverige har vi också kommit långt när det gäller innovation av batterier som kan  lagra energi till de mörka timmarna av dygnet.

Vattenkraften är Sveriges största och viktigaste energikälla. Den står för drygt 40 procent av produktionskapaciteten. Men går det att få ut mer vattenkraft samtidigt som andra naturintressen bevaras? Frågan är komplex, men det fintrimmas hela tiden för att kapaciteten ska öka. Det avgörande är att Svenska Kraftnät lyckas i sina investeringar i ökad överföringskapacitet från älvarna i norr till de södra delarna av landet..

Det finns flera andra teknologier som var för sig kan bidra till en diversifierad, konkurrensutsatt och hållbar energimarknad. Här kan Sverige bli ledande genom att satsa på forskning och utveckling. Investeringar i biogasanläggningar har fått ett rejält uppsving, havsbaserad vågkraft är än så länge under utveckling, små modulära kärnreaktorer (SMR) finns färdiga på ritbordet, geotermik som pilotprojekt har visat på lyckade resultat. Listan över spännande initiativ för att lösa energifrågan på relativt kort sikt kan göras lång. Som bank ser vi en stor affärspotential i att delta med finansiering i denna sektor.

En diversifierad och konkurrensutsatt elproduktion är bra. Det skapar förutsättningar för fortsatt låga elpriser och för riskminimering. Traditionell kärnkraft kan komplettera och stabilisera produktionen, men här är tidshorisonten betydligt längre – cirka 20-30 år. Vattenfall som statligt bolag är sannolikt fullt kapabelt att på kommersiella grunder avgöra vilken typ av energiproduktion som behövs.

Som bank träffar vi dagligen företag och pratar finansiering av energieffektiviserande åtgärder – tilläggsisolering, solcellinstallationer, med mera – alla bäckar små kommer att ge effekt redan kommande år.

I ett internationellt perspektiv har Sverige fortfarande låga elpriser. Det är en stor konkurrensfördel för svenska företag som konkurrerar på en europeisk och global marknad – särskilt för energiintensiva basindustrier. Det måste vi värna och bevara. När vi nu bygger framtidens gröna energiproduktion är det viktigt att det görs på kommersiellt hållbara grunder.

Anders Gullesjö
Head of Business Customers, Danske Bank Sverige.