Inom tre till fyra år bör konsumenterna kunna lämna sina bankkort och istället använda sig helt och hållet av mobila betalningar. Det gäller åtminstone de nordiska länderna, menar Jes Rasmussen, Eurocards senior advisor för affärsutveckling och expert på mobila betalningar.

Korten används fortfarande väldigt mycket men digitala och mobila betallösningar börjar bli allt mer populära i takt med teknologins snabba utvecklingstakt.

Senast gjorde Schibstedt en undersökning bland svenska konsumenter där det framgick att 60 procent redan hade använt sina mobiler för att göra någon form av transaktion, något Realtid rapporterade om i oktober.

Dessutom har techgiganter som Apple, Samsung, Google, Visa och Mastercard också börjat ta fram egna, nya sätt att betala via mobiltelefonen.

– Mobila betalningar just nu är ett lite luddigt begrepp. Kan man säga att det rör sig om en mobil betalning när man handlar via App Store till exempel? Men det kanske inte är så intressant, utan det som är det är att kunderna vill använda kortet mindre och mindre och vill att kortnumret lagras på säkert sätt i telefonen eller på nätet. Så kortet blir mindre och mindre nödvändigt. Vi får förvisso ha kvar det ett tag till eftersom vi reser till olika länder med annorlunda utvecklingstakt men inom tre eller fyra år tror jag åtminstone att vi inte behöver det i Stockholm, säger Rasmussen i en intervju.

En annan drivande faktor till utvecklingen sägs också vara att kortföretagen har mandat att se till att samtliga kortterminaler i Europa senast år 2020 byts ut mot NFC-terminaler (Near Field Communication) som accepterar kontaktlösa betalningar.

Just kontaktlösa betalterminaler har och betalsätt har annars haft svårt att slå igenom i Sverige, jämfört med till exempel Storbritannien, som till exempel blev första marknad i Europa att få Apple Pay då många av landets butiker har terminaler som stödjer tekniken.

Dock gör även det ett intåg i Sverige snart när Ica under året inför kontaktlösa betalningar i 2.400 kassor. Att det gått lite trögare för systemet i Sverige beror enligt Rasmussen på den redan utbredda kortanvändningen här.

– Här har man redan vunnit kriget mot kontanter eftersom alla redan betalar med kort. Dessutom blir det en enorm kostnad att byta ut alla betalkortterminaler mot nya med kontaktlös betalning, speciellt eftersom man redan gjort allt det när man införde chip-och-pin-terminaler. Men vi ser att de stora aktörerna redan börjat leverera nya sätt att betala via till exempel mobiltelefonen och det ser vi en fortsatt utveckling av. Det kommer inte ske över natt men från och med nästa år tror jag att de nordiska bankerna inför möjligheter att placera betalkort i mobiltelefoner och gör betalningar, säger Rasmussen.

Kortjätten Mastercard tog steget mot mobila betalningar redan med lanseringen av sin digitala plånbok Masterpass, vilket nu släpps i Sverige i samarbete med Nordea, SEB och Swedbank. I oktober aviserade bolaget även att så kallad tokenisering införs i tjänsten.

Just tokeniseringen är något som väntas bli oerhört stort i Norden framöver och ersätter enligt Rasmussen det nuvarande kortsystemet med chip och kod. Framför allt är steget inte lika stort från chip och kod till mobilbetalning som det var från kontanter till betalkort, något även Schibsteds undersökning Schibsted Future Report tog upp. Men det handlar även om att det är ett smidigare och användarvänligt sätt att betala.

– Det vi ser nu är att nästa generation när det gäller betalteknologi inte handlar så mycket om säkerhet utan användarvänlighet, där allt ska fungera snabbt och smidigt oberoende av kanal. Ju lättare det är desto bättre är det för kunden, säger Rasmussen.

Det är viktigt för kortaktörerna att hänga med i utvecklingen och göra upplevelsen mer användbar för kunderna men detta medför både kostnader och utmaningar. Till exempel gäller det för Eurocard att dess system lever upp till de regler som sätts upp av Mastercard och Visa men även att man följer Europeiska kommissionens regler.

– Men Mastercard och Visa är stora aktörer som bygger den här infrastrukturen och vi arbetar hela tiden med detta. Det kan vara Masterpass och den här typen av tokeniseringstjänster till exempel. När system som Samsung Pay och Google Pay sedan kommer till Norden så är vi redo med teknologin att anpassa oss.

Sett ur ett nordiskt perspektiv har bankerna försökt hänga med i utvecklingen med Swish i Sverige, MobilePay i Danmark och Finland samt Vipps i Norge.

Men det har även talats mycket om att vågen av start-ups inom fintech och de nya lösningar som hela tiden kommer fram innebär ett hot och att nya aktörer som iZettle, Apple Pay och Klarna väntas ta allt större marknadsandelar om bankerna inte agerar snabbt.

Rasmussen tror dock inte att start-ups utgör ett hot utan en möjlighet om man tar tillvara chanserna att samarbeta med dem.

– Jag tycker mest att det är spännande. Det är bara bättre för oss konsumenter att ha mer att välja mellan. Det som kännetecknar start-ups inom finansiell teknologi är att de är väldigt snabbfotade och fokuserar just på ett område. Sedan är de ofta nischade men globala medan bankerna är breda och lokala. Det som bankerna kan göra är att jobba med de här fintechbolagen eller köpa de med värdefulla tjänster. Fintech kan verka skrämmande för bankerna men samtidigt så finns det så många spännande utvecklingar framåt som gör nytta, säger han.

Nordeas chef för cash management solutions-avdelningen Gunnar Berger gick på samma linje när han talade på konferensen ”The future of Nordic Banking” i Stockholm nyligen och utvecklade resonemanget vidare i en senare intervju med Realtid.

Eftersom betalningsmodellerna för tokenisering inte har lanserats på bred front i Norden ännu är kunskapen hos den genomsnittlige konsumenten ganska liten men anammandet väntas gå väldigt snabbt när de väl kommer, menar Rasmussen.

– Det är ingen revolution utan en naturlig evolution, avslutar han.