Vid en punkt i livet kan det vara dags för en avgörande förändring. Har man tur finns det då en sprillans ny arbetsplats att gå till, som svarar mot ens önskemål, drivkrafter och värderingar. Så var det för Nina Wittholt, som släppte advokattiteln för att bli delägare i en morotstäppa.
 
Nej, hon har inte blivit månskensbonde. Hon har inte ens bytt bransch. Nina Wittholt, med en bakgrund som både bolagsjurist och advokat, har bara bestämt sig för att det får vara nog med att vända ut och in på sig själv för att passa in i en struktur som är i grunden fel. Nu lägger hon i stället sin energi på att bygga ett företag vars vision och värdegrund hon tror på fullt ut, och som dessutom låter henne arbeta lagom.
 

karriar-rakel-liten.jpg

– När man kommer upp i en viss ålder så vet man vad som är viktigt för en, man vet vad som är ens varför, säger Nina Wittholt som nyligen fyllde 46.
 
Med sin öppna blick och energiska framtoning ser hon ut som hälsan själv, men Nina Wittholt säger att hon under sin karriär har arbetat natt och dag och ofta försummat det som betyder mest för henne.
 
– Mina barn är helt ljuvliga, de är så roliga att vara med, jag älskar verkligen att vara med dem, men alldeles för ofta har jag felprioriterat och valt jobbet i stället för familjen.
 
Hon har varit på resande fot, jobbat nätter och helger, varit stressad, frustrerad och snudd på utbränd. 
 
– Så mycket tid jag har missat med mina barn genom åren: Mysiga lässtunder vid läggning, läxläsning, förtroliga samtal, parkourträningar och fotbollmatcher. Nu är det slut med fokus på fel grejer!, slår hon fast.
 
I våras rekryterades hon till tjänsten som chef för den börsnoterade affärsjuridiska byrån Fondias Göteborgskontor. Det var innan Jansson & Norin – som köptes av Fondia i januari i år – hade tagit ned flaggan.
 
– Jag sökte mig till Fondia och Jansson & Norin för att de är de bästa av två världar, båda företagen arbetar mycket med sin kultur och arbetsmiljö, har ett digitalt fokus och är forerunners i en i övrigt väldigt konservativ bransch. I Fondias juristbas hittar man primärt mycket seniora jurister med bolagsjuristbakgrund medan Jansson & Norins består av unga, orädda, digitala nomader-typer, berättar Nina Wittholt.
 
Som Realtid skrivit om tidigare, såg Fondia en perfect match i Jansson & Norin. Nu har det formella samgåendet skett och Jansson & Norin finns bara kvar som en framgångssaga, och en kultur som passar väl in i Fondias kultur.
 
– Det är en miljö där alla tar hand om varandra på ett sätt som jag aldrig sett förut. Som i våras när det var GDPR-spurt och några fick låsa in sig i ett rum och sätta en stor skylt på dörren: Stör ej – GDPR war-room. Och sen var det alla andras uppgift att avlasta teamet med vad som helst, alla hjälpte till och även vi i ledningen sa: Skicka vad som helst till oss, allt från att be om en second opinion till korrläsning.
 
Nina Wittholt beskriver en arbetsmiljö där kollektivet går före individen. I stället för att ha en budget per individ och utvärderas på individuell basis så har man en team-budget och utvärderas som team, vilket innebär att det finns utrymme att fördela arbetet utifrån vars och ens styrkor:
 
– Jag är hunter, du är farmer, jag är gammal i gemet, du är ny, jag har lite för mycket uppdrag just nu, du har utrymme, låt oss dela. Det är kollektivet framför individen. Tillsammans ser vi till att vi får in så många timmar i burken som vi behöver, samtidigt som vi säljer, samtidigt som vi har kul, samtidigt som vi bygger varumärke, säger Nina Wittholt.
 
Det grundläggande skälet till att Fondia kan arbeta så annorlunda är att affärsmodellen är en helt annan än den traditionella advokatbyråns, som bygger på timdebitering, individuell prestation, up our out och delägarskap.
 
– På advokatbyråerna brukar det vara “naken in naken ut” som gäller. För delägarskap krävs att du ”äger” så pass många egna kunder att du genererar omsättning över en viss brytpunkt. Du köper inte in dig som i ett vanligt företag, utan du visar dig vara värdig. När man slutar kan man inte heller casha hem sin andel.
 
Strukturen “naken in, naken ut” motverkar incitamentet att bygga långsiktiga värden, när delägarna inte kan realisera sitt ägande på annat sätt än genom årlig vinstutdelning.
 
Advokatsamfundets regler tillåter inte heller att någon som inte är advokat är delägare i företaget, vilket gör det svårt att få finansiering till större investeringar i till exempel ny teknik.

Beslut om stora investeringar kräver ofta konsensus bland delägarna, och om mycket beslutsmakt sitter hos äldre delägare, är det svårt att få med dem på investeringar som ger avkastning först när de själva har lämnat advokatbyrån.
 
– Jämför med Fondia som sitter på en rejäl kassa efter börsnoteringen: De pengarna kan vi nu använda för att göra Fondia ännu mer digitaliserat, säger Nina Wittholt.
 
Fondia har även en styrelse med ett brett spektrum av individer från hela näringslivet, medan Advokatsamfundets regler inte tillåter inte att andra än advokater sitter i en advokatbyrås styrelse.
 
– En utmaning som advokatbyråbranschen står inför är att förstå hur man skapar värde för kunderna när man inte får ta in extern expertis i styrelsen, säger Nina Wittholt.
 
Eftersom Fondia är börsnoterat kan alla medarbetare i princip bli delägare på lika villkor; det står var och en fritt att köpa aktier. Därtill håller företaget på att se över incitamentsmodellerna, berättar Nina Wittholt. Det gäller att finna formeln för den incitamentsstruktur som verkligen uppmuntrar rätt saker. 
 
– Kunderna är vårt fokus, och ett sätt att älska kunderna är att känna ett personligt engagemang för frågorna. Det tror jag att man kan göra genom att exempelvis vara med och ha en liten del av täppan – även om det bara är en liten del är det härligt att se morötterna frodas.
 
Nina Wittholt tycker att det är ”något djupt osolidariskt” med den traditionella advokatbyrån där bara slutproducenterna, advokaterna, får bli delägare, medan backofficemedarbetarna – som är minst lika viktiga för verksamheten – inte får äga. 

Även detta styrs ytterst av Advokatsamfundets regelverk, som Nina Wittholt tror är i akut behov av modernisering. 

Hon är djupt engagerad i såväl branschens ödesfrågor som företagsutveckling. Det är inte utan att man undrar hur hon ska kunna hålla sig till Fondias arbetsvecka på 37,5 timmar.
 
– Det är klart att det kan bli arbetstoppar, men om jag sitter hemma och jobbar en söndag så vet jag att jag kan ta fredagen ledigt i stället och hälsa på i barnens skola eller bara vara hemma och gotta mig. Och samlar jag på mig några fler balance leave-timmar kan jag ta en långhelg till Mallis med väninnan eller till och med överraska barnen med att lite spontant vara ledig med dem en extra lovvecka. Det handlar om att äga sin tid. Vi ska inte jobba mer, vi ska jobba smartare. Det tjänar alla på.
 
En del kunder vill kanske kunna få hjälp 24/7, men om man arbetar proaktivt och långsiktigt med kunden så kan man bygga bort brandkårsutryckningarna, menar Nina Wittholt.
 
– Vi är inte heller en byrå som lovar den sortens tillgänglighet, utan vi jobbar på samma sätt som en anställd bolagsjurist hade gjort. Våra kunder köper det.
 
Själv har hon en bakgrund som både bolagsjurist och på advokatbyrå. Fondia öppnar en helt ny karriärväg:
 
– Förut har du kunnat antingen välja advokatbyråspåret med alla de uppoffringar som det innebär, eller så känner du att det här är inte för mig och då hoppar du av och väljer att bli bolagsjurist. Men när du är bolagsjurist tappar du kontakten med dina kunder. 

Att inte har en egen kundstock att ta med in i en advokatbyrå är att bli devalverad på arbetsmarknaden för affärsjurister.

– För värdet på dig som person när du är advokat på en affärsjuridisk byrå står oftast i paritet till hur mycket omsättning dina egna kunder genererar.
 
Med Fondia finns det plötsligt en helt ny spännande möjlighet att få vara konsult men på ett helt annat sätt än på advokatbyråerna.

– Jag brukar kalla det ”den tredje vägen” säger säger Nina Wittholt och ser väldigt nöjd ut med att ha valt just den.