Frida Bratt, sparekonom på Nordnet. Foto: Nordnet
Debatt

Nu måste politikerna ta ansvar för ISK

Det senaste året har ISK-spararna utestängts från 20 procent av alla IPO:s på grund av ett dåligt utformat regelverk. Det skriver Nordnets sparekonom Frida Bratt, som ser en enkel lösning – bara politikerna vill.

Publicerad 2020-06-17

ISK, investeringssparkonto, infördes 2012 och har blivit sparformen framför andra. Av alla som öppnar ett nytt konto hos oss på Nordnet väljer över 60 procent att öppna ett ISK. Kontot har fördelarna i att det beskattas med en låg årlig värdebaserad skatt, och att man inte behöver deklarera varje enskild affär. Men en del brister har uppdagats genom åren, och en av dem blev åter aktuell i samband med danska bolaget Stenocares emission.

På ett ISK är deltagande i IPO:s och emissioner med befintliga aktier nämligen inte möjligt. Stenocares emissionserbjudande bestod av bonusaktier, för att göra erbjudandet mer attraktivt. Men bonusaktierna kom inte från bolaget självt utan från befintliga ägare. Och där säger lagtexten stopp. Ingår det aktier i emissionen från annan än bolaget självt får en ISK-innehavare inte delta. Logiskt? Nej.

Problematiken känns igen. I maj noterades det hajpade videokonferensbolaget Pexip på Oslobörsen. I samband med IPO:n passade en del storägare på att sälja en del av sina aktier, vilket är vanligt förekommande i den här typen av transaktioner. Vilket i sin tur gjorde att ISK-innehavare stängdes ute från att delta.

Samma sak, en IPO med både befintliga och nyemitterade aktier, kunde vi exempelvis se när Traton, SATS, Stillfront, LeoVegas, Garo, Resurs, Pandox, Lifco, Gränges och många fler noterats på börsen de senaste åren. Och vad händer lite längre fram när fintech-giganterna Klarna och Tink ska börsnoteras, eller industriklenoden Volvo Cars gör comeback på aktiemarknaden?

Att ISK-innehavare det senaste året utestängts från 20 procent av alla IPO:s är oerhört tråkigt, och svårt att förklara för spararna. Varför kan de teckna aktien via sin kapitalförsäkring och aktiedepå, men inte via ISK?

I lagtexten räknas tillåtna transaktioner inom ett ISK upp. Och där finns inte transaktioner där aktier kommer från annan än emitterande bolag med, vilket gör att tolkningen per definition blir att de inte är tillåtna. Min tro är att det inte är lagstiftarens mening att utestänga ISK-innehavare från denna typ av IPO:s. Det blev helt enkelt bara så, och detta har inte rättats till under de åtta år som ISK funnits. Tyvärr är det spararna som drabbas av denna passivitet. Men i förlängningen kan problematiken också få konsekvenser för svenska bolags möjligheter till kapitalanskaffning. ISK är vår populäraste sparform och går det inte att delta i erbjudandet via ISK försvinner en hel del av kapitalmarknaden för det bolag som ska till börsen.

Som tur är bör problemet vara enkelt för politikerna att åtgärda. Det finns ingen politisk motsättning i detta, utan frågan är snarare av teknisk karaktär. Och det är inte en skattefråga som behöver stötas och blötas. Det räcker egentligen med att man i lagtexten skriver att alla finansiella instrument där ett prospekt har upprättats kan innehas på ISK.

Det handlar om en fråga där politiker med små medel kan göra en stor skillnad för väldigt många sparare. Glädjande nog har både Liberalerna och Centerpartiet sagt sig vilja se över reglerna med anledning av detta. Nu väntar vi på att fler partier tar ansvar för att ISK hänger med samtiden och fortsätter att vara en folksparform värd namnet även i framtiden.

Frida Bratt
Sparekonom, Nordnet

Platsannonser