I ljuset av Rysslands anfallskrig mot Ukraina ser nu alltfler att det krävs stora förstärkningar av försvaret. Det blir då ofrånkomligt att också finansieringen av detta måste diskuteras, och som ett brev på posten, föreslog den socialdemokratiske finansministern nya – och i detta fall oklara – skattehöjningar – denna gång kallat ”beredskapskatt”. Oavsett fråga, blir socialdemokratins svar detsamma: höj skatten.

Men det går att stärka försvaret och fixa andra problem Sverige har haft sedan många år, som brister i vården och för få poliser, utan att höja skatterna, men då är det nödvändigt med tillväxt och att fler kommer i arbete och betalar skatt. Därför behövs det bättre förutsättningar för företagen, och då särskilt de små och växande företagen. I det arbetet måste många olika reformer genomföras och svårmotiverade hinder undanröjas.

En viktig, men alltför ofta bortglömd, del i detta är företagens, inte minst de mindres, möjligheter att knyta viktig kompetens till sin styrelse. Genom att ta in utomstående personer som kan bidra med annan kunskap än den som redan finns i bolaget, tillförs det nya perspektiv och en starkare position. Det förbättrar i sin tur bolagets möjligheter att växa och anställa nya medarbetare.

Men tyvärr har förutsättningarna för att ta in extern kompetens i styrelsen försämrats de senaste åren. Detta beror på att Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att styrelsearvoden ska beskattas som förvärvsinkomst och att de därmed inte får tas upp som näringsinkomst, även om de betalas ut till ett bolag, till skillnad från exempelvis konsultarvoden. På grund av detta blir det för många potentiella styrelseledamöter mindre attraktivt att ta styrelseuppdrag. Särskilt allvarligt är detta just för små men växande bolag – de som kanske just tagit steget från att vara renodlade enmans- eller familjeföretag till att ta in externa styrelseledamöter.

Risken finns att det blir en snävare krets av personer, såsom personer som redan har en ekonomisk trygghet genom tidigare verksamhet, som tar på sig styrelseuppdrag. Det minskar rekryteringsbasen och kan få negativa konsekvenser för könsbalans, ålderssammansättning och mångfald. Det försvagar inte bara företagen utan hela samhället, för när företagen försvagas, så blir också tillväxten, sysselsättningen och skatteintäkterna sämre. Därför behöver reglerna ändras, något som Kristdemokraterna har drivit en tid.

I dag, onsdag, ska riksdagen rösta om ett förslag till tillkännagivande från Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet om att ändra lagen så att den som har ett styrelseuppdrag kan fakturera för detta som näringsverksamhet från ett eget aktiebolag. Tyvärr ser det ut som att övriga partier motsätter sig att förbättra företagsklimatet på detta sätt. Därmed blir det ingen förändring på denna viktiga punkt.

Dagen omröstning blir alltså ännu ett exempel på att Sverige behöver en ny regering. Sverige behöver en regering som ser det enorma värde företagen tillför samhället, och arbetar för att förenkla regelverken, så att fler företag kan växa och anställa fler skattebetalare. Så förbättras möjligheterna att stärka försvaret, välfärden och tryggheten.

Jakob Forssmed (KD)
Ekonomisk-politisk talesperson

Hampus Hagman (KD)
Skattepolitisk talesperson