"Företagen måste ta sin roll i totalförsvaret på allvar"

Selektiv informationsdelning

På Tale arbetar vi med flera organisationer – både företag och myndigheter – som befinner sig mitt i den här omställningen.

Kustbevakningen är en av dem som på kort tid hanterat det nya säkerhetsläget med beslutsamhet, kommunikativ medvetenhet och ett tydligt ledarskap.

Läs även: I Karlskoga finns jobben – försvarsindustrin storsatsar. News55

Ett exempel från näringslivet är Marsh, som i sitt arbete med cyberrisk lyfter betydelsen av ökad medvetenhet för att minska den mänskliga faktorns roll i incidenter.

Det här skiftet från öppenhetsnorm till selektiv informationsdelning är något vi ser att allt fler börjar ta på allvar.

Icke-militära hot mot företagen

Myndigheters ökade krav på beredskap har en påverkan långt utanför den offentliga sektorn. När ansvaret för totalförsvaret skärps ökar förväntningarna även på underleverantörer och samarbetspartners.

Många företag är del av ekosystem som i ett krisläge snabbt blir samhällskritiska.

För de flesta företag handlar hoten främst om icke-militära och samhällsstörande angrepp som datastöld, desinformation och försök till påverkanskampanjer. Det kan ske genom digitala kanaler eller till exempel insiders och social manipulation.

De vill ge allmänna arvsfondens pengar till försvaret

SD vill att pengarna ska gå till Sveriges totalförsvar.

Måltavlor – utan att veta om det

En aspekt som ofta förbises här är att gränsen mellan civilt och militärt håller på att suddas ut. Något som utvecklas för fredliga syften kan även ha militära tillämpningar.

Detta gäller både teknik och kunskap, och svensk forskning och innovation är i dag ett attraktivt mål för främmande makt.

Missa inte: Storbritannien förbereder sig för krig. Realtid

Det gör att även företag som själva uppfattar sin verksamhet som strikt civil ändå kan vara måltavlor – ofta utan att veta om det.

De interna kommunikationsstrukturerna behöver därför kunna hantera information som i framtiden kan visa sig säkerhetskritisk – och samtidigt bidra till att upprätthålla tillit och sammanhang.

Del av företagens konkurrenskraft 

Det här skiftet är också en direkt fråga om konkurrenskraft – både för effektiv styrning och för att behålla förtroendet från investerare, kunder och anställda.

Svenska företag behöver nu snabbt bygga upp en mer robust kompetens kring internkommunikation, inklusive att hantera den kulturella förflyttning ett skärpt säkerhetsläge kräver.

Nato: Det ska avskräcka från rysk aggression

Kräver att femdubblat markbaserat luftförsvar.

Det handlar framför allt om tre saker:

1. Se internkommunikation som en viktig försvarslinje
   Internkommunikation är inte längre bara ett verktyg för kultur och engagemang – den är en del av organisationens förmåga att stå emot störningar, påverkan och andra hot mot verksamheten.
2. Gå från öppenhet till strategisk transparens
   Företag behöver utveckla en kommunikationsetik där det är tydligt vad som delas, varför något hålls tillbaka och hur det görs med respekt för medarbetarna. Detta innebär ett kulturskifte mot mer strategisk transparens.
3. Stärk samarbetet med säkerhetsansvariga och IT
   Ett nära samarbete mellan kommunikation, säkerhet och IT underlättar bättre avvägningar mellan krav på säkerhet och krav på öppenhet, och att kunna agera samordnat och effektivt i både vardag och kris.

Att bygga robusta kommunikationsstrukturer är inte bara en fråga om styrning – det är en investering i både konkurrenskraft och samhällsansvar.

Arvid Westfelt
Client Director på kommunikationsbyrån Tale

Läs även: Han vill legalisera droger – för att betala upprustade försvaret. News55