”Sanningen är att det är själva uppdelningen mellan innovation och säkerhet som är det största hotet mot vår konkurrenskraft”, skriver Ivers teknikchef Mattias Persson i ett debattinlägg till Realtid.
AI-strategier utan digital motståndskraft är ett våghalsigt spel med bolagets framtid
DEBATT – Sverige står inför ett historiskt vägskäl. Samtalet om digital suveränitet har mognat; vi har gått från att diskutera omdet är viktigt till att konstatera att det är en absolut förutsättning i en osäker omvärld.
Men nu står svenska verksamheter inför nästa stora fråga: Hur omsätter vi viljan till suveränitet i praktisk handling utan att tappa fart i AI-racet?
Det här är ett debattinlägg. Analys och åsikter är skribentens och återspeglar inte nödvändigtvis redaktionens uppfattning.
AI-trycket har aldrig varit större
Trycket på styrelser och ledningsgrupper att accelerera AI-investeringar aldrig varit större. Samtidigt hopar sig utmaningarna i form av ett försämrat geopolitiskt läge och en våg av nya EU-regleringar.
För att navigera rätt krävs att vi gör upp med en föråldrad myt, att vi antingen satsar på innovation eller på säkerhet. Svaret stavas digital motståndskraft.
Läs även:
AI-agenter får växande mandat utan motsvarande kontroll
Tidigare har vi ofta sett digital transformation och säkerhet som två motpoler. Innovation har handlat om att gasa, medan säkerhet har betraktats som en separat kontrollstation i slutet av processer, ofta upplevd som en bromskloss.
I den nya digitala verkligheten är dessa inte motpoler, de är varandras förutsättningar.
Detta sätt att arbeta skapar idag en farlig friktion. När svenska ledare nu försöker implementera krav som NIS2 och DORA, samtidigt som de pressas att leverera på offensiva AI-strategier, uppstår en påtaglig ”regleringströtthet”.
Kraven på regelefterlevnad blir alltmer konkreta. Som ett exempel införs de sista avgörande delarna av EU:s AI Act i augusti, vilket ställer helt nya krav på hur system utvecklas och används.
Man upplever att kraven på säkerhet står i vägen för framsteg. Sanningen är att det är själva uppdelningen mellan innovation och säkerhet som är det största hotet mot vår konkurrenskraft.
Handlar om kontroll över sin innovation
AI-utvecklingen beräknas kunna tillföra den svenska ekonomin över 500 miljarder kronor i ökat BNP fram till mitten av 2030-talet. Men för att nå dit krävs en djup digital sammanflätning där verksamheter kan använda all data. AI lever på information som flödar sömlöst mellan system; begränsas flödet, begränsas också innovationskraften.
Utmaningen handlar därför inte om att undvika sammanflätning i rädslan för risker. Det handlar om att bygga en infrastruktur som är motståndskraftig nog att faktiskt bära den.
Om digital suveränitet är rätten att ha kontroll över sin egen digitala framtid, är digital motståndskraft den faktiska förmågan att genomföra den. Det är den ”Plan A” som varje verksamhet behöver för att våga satsa fullt ut på digital utveckling. I slutändan handlar det om att få kontroll över sin framtida innovation, affär och i slutändan konkurrenskraft.
För att bygga denna motståndskraft krävs en samtidig hantering av flera strategiska områden. Affärskontinuitet och snabb återhämtning vid störningar integreras med ett aktivt försvar mot dagens sofistikerade hot.
Genom att dessutom basera den digitala infrastrukturen på öppna lösningar undviker vi att låsa fast oss vid enskilda leverantörer och skapar den stabila grund som krävs för att använda AI säkert i hela företaget.
När regelefterlevnaden för NIS2, DORA och AI Act integreras direkt i den tekniska arkitekturen kan tekniken själv övervaka att reglerna följs. Istället för att se lagkrav som hinder blir de en trygg grund som gör att vi vågar satsa på nya AI-lösningar med full fart, eftersom vi vet att säkerheten sköts automatiskt i bakgrunden.
Digital motståndskraft är inte en IT-fråga, det är en ledningsfråga med direkt koppling till bolagets värde. Det är dags att vi går från ord till handling och adresserar de verkliga hinder som står i vägen för Sveriges digitala framgång.
Läs mer:
Helhetssyn är biljetten till AI-tåget – de med sidoprojekt blir kvar på perrongen
Lyft förmågan till ledningsrummet
Lyft frågan till ledningsrummet: Svenska styrelser och vd:ar måste se digital infrastruktur som en strategisk tillgång. Sluta se säkerhet som en kostnad; det är en möjliggörare. Utan en egen robust infrastruktur i botten är offensiva AI-strategier inget annat än ett våghalsigt spel med bolagets framtid.
Balansera allianser med egen förmåga: Vi måste förstå vikten av balans mellan europeiska och amerikanska lösningar. Det handlar om att strategiskt kombinera amerikansk skalbarhet med en medveten satsning på att bygga upp svensk och europeisk kapacitet.
Genom att ha egna muskler inom infrastruktur säkerställer vi att samarbeten sker på lika villkor och att vi undviker kritiska beroenden.
Agera som en kravställande köpare: Företag och myndigheter måste sluta vara passiva mottagare av teknik. Vi måste upphandla en mix av lösningar där krav på öppenhet och förmågan att ”stå stadigt när det blåser” är centrala. Det är genom att vara en kompetent och självständig köpare som vi gör säkerhet till vår främsta konkurrensfördel.
Vi har inte råd att låta regleringströtthet eller silotänkande stoppa vår utveckling. Genom att investera i digital motståndskraft skapar vi det förtroende som krävs för att våga gasa. Det är så vi omsätter EU-regleringar till konkreta konkurrensfördelar och säkerställer att Sverige tar täten i den digitala eran.
Mattias Persson, teknikchef Iver
