Med en låg statsskuld och ett stort investeringsbehov i framför allt försvaret vill staten öppna för att låna mångmiljonbelopp. Ingen bra idé, menar flera ekonomer.
Experterna sätter ner foten: "Vi vräker kostnader på nästa generation"


Sverige har i dag en av Europas, och kanske världens, lägsta statsskulder. I en allt mer orolig omvärld vill staten också låna mångmiljardbelopp, upp till 300 miljarder till 2035, för att stärka försvaret.
Men det är inte rätt väg att gå menar bland annat nationalekonomen Lars Jonung.
Läs även: ”Dödens tusen nålstick” – skuldkrisen hotar USA. Realtid
”Försvarssatsningarna är huvudsakligen konsumtion och det kan vi klara på andra sätt än genom att låna. Vi ska inte låna till konsumtion… Det bara vräker över kostnaderna på kommande generationer”, säger han till Affärsvärlden.

”Risk för global finanskris” – experten om USA:s skuldtakskris
USA:s skuldtak närmar sig gränsen igen. Men vad händer om taket inte höjs?
Fler håller med
Jonung är inte ensam i synen på att öka belåningen.
”Politiken har svängt 180 grader och jag är rädd att det sker för snabbt och att man lånar
till för mycket”, säger ekonomen Klas Eklund, till Afv.

Han menar att det är rimligt att låna till investeringar som ger avkastning som infrastruktur och energi. Men att försvaret inte tillhör den kategorin.
Även finanspolitiska rådet har förhållit sig kritiska till att låna till försvaret. I sin årliga rapport framhölls att lån ”medför att kommande generationer får betala både för att vi nu inte förmår prioritera och för sitt eget försvar”, rapporterade Svenska Dagbladet.
Senaste nytt
Olika syn på alternativ till lån
Även tidigare statsminister Göran Persson (S) är kritisk till att låna pengar. På Socialdemokraternas nyligen avslutade kongress riktade han kritik mot partiets öppnande för större belåning.
”Det tror jag inte är en framgångsväg”, säger han till Aftonbladet. Enligt honom bör utgifterna istället finansieras via höjda skatter.

Tysklands lånande kan drabba andra euroländer
Tyskland gör massiva satsningar med lånade pengar.
”Nu ska man i stället titta på utgifter som vi tar på oss, hur de ska betalas. De ska betalas av oss som lever nu och de ska betalas med hjälp av en skatt. Det är inte svårare än så”, säger han.
Jonung är inne på ett annat spår.
“Under de senaste 10, 15 åren har vi inte sett någon rejäl skattereform eller tillväxtfrämjande avreglering. Vi behöver tillväxtreformer, till exempel en omedelbar avreglering av hyresmarknaden”, säger han till Afv.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Dagens Industri, Fri Köpenskap, Food Supply och Fastighetsvärlden.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Dagens Industri, Fri Köpenskap, Food Supply och Fastighetsvärlden.