Finans Debatt

Därför blir ”Greenflation” Ingves inflationsräddare

Taggar i artikeln

Danske Bank
Roger Josefsson, hållbarhetschef på Danske Bank. Foto: Danske BankRoger Josefsson, hållbarhetschef på Danske Bank. Foto: Danske Bank
Publicerad

Sett över ett antal år kommer antagligen åtgärderna för att tackla klimatkrisen driva kostnader och bidra till inflation. Det skriver Roger Josefsson, hållbarhetschef på Danske Bank. 

Realtid.se

Det är en illa dold hemlighet att priset för att släppa ut koldioxid har varit alldeles för lågt, alldeles för länge. I gengäld har priset de senaste veckorna stigit snabbt i samband med att EU:s Fas 4 introducerades i januari – från omkring USD 5 / ton för tre år sedan till nära 40 USD / ton. 

Flera bedömare räknar med att utsläppspriset stiger vidare mot 50 USD inom bara ett par år och det finns till och med de som menar att prisnivåer runt 100 dollar per ton är mer än möjliga. En av dessa är Nobelpristagaren Joseph Stiglitz, som i en rapport sammanställt olika modellresultat för det koldioxidpris som krävs för att vi ska hålla oss innanför Paris-avtalet tvågradersmål. Olika centralbanker, till exempel Bank of England, anger också att ett pris i den storleksordningen krävs för att hålla ned utsläppen i linje med Paris-avtalet. 

Hamnar vi på dessa nivåer för utsläppsrätterna så börjar det bli svettigt för många företag. De flesta inom metall-, bygg- och energisektorn kommer att visa röda bokslutssiffror även under ”normala” år när priset på utsläppsrätterna ligger på en så hög nivå. Om de inte kan föra vidare sina högre kostnader till konsumenterna vill säga… 

Annons

Det är här kraftigt högre klimatkostnader kan komma att driva på inflationen – Greenflation. Det är svårt att välja bort värme, tak över huvudet och transporter och företagen inte bara behöver, de kan och kommer höja priserna.
 
Redan idag, med en prisnivå på 40 dollar per ton, är vi på en nivå som börjar bli kännbara för många företag. Enligt undersökningar har de flesta företag räknat med ett utsläppspris på omkring 25 USD/ton och för att kompensera för det högre kostnadsläget måste de nu börja vältra över kostnaderna på kunder. 

Till en början kommer det att märkas främst inom energisektorn. Fordonsbränslen kommer antagligen drabbas hårdast, men även uppvärmning av bostäder ligger i skottgluggen trots att Sveriges energisammansättning är ganska koldioxidsnål (på grund av mycket vattenkraft). IMF skattar exempelvis att energipriset i konsumentledet borde vara nära 50 procennt högre för att Parisavtalet ska hålla.

Men hur högt kan koldioxidpriset gå?  Frågan är snarare: Hur högt behöver det gå? Det fina i kråksången är som sagt att vi har en koldioxidbudget från Paris-avtalet att förhålla oss till. De skattningar som är gjorda visar tydligt att koldioxidpriset måste fortsätta stiga för att utsläppen ska utvecklas i linje med Parisavtalet. 

Annons

Personligen tror jag faktiskt att det kan behöva gå ännu högre än de 100 dollar som Stiglitz med flera tror. Priset beror nämligen också på vilken kalkylränta som används och bara en något lägre kalkylränta driver priset långt över 100 USD / ton

För att sammanfatta: Greenflation är på riktigt. Sett över ett antal år kommer antagligen åtgärderna för att tackla klimatkrisen driva kostnader och bidra till inflation. Företag som ännu inte säkrat sina utsläppsrätter kommer att få det riktigt tufft och i slutändan… ja, då är det som vanligt konsumenten som får betala. 

 

Annons

Annons