Annons

Annons

Otto_Barnekow_PA_Consulting_1.png

Otto Barnekow, PA Consulting
"Diskussionen kring penningtvätt och terrorfinansiering i Sverige rör ofta regelverken för banker. Men samma regelverk gäller för ett flertal branscher. Kunskapen finns där men implementeringen haltar," skriver Otto Barnekow, specialist inom regulatorisk transformation på PA Consulting. Foto: PA Consulting

"Arbetet mot penningtvätt involverar inte bara banker"

"Varför är det inte förenat med hög affärsmässig status och konkurrenskraft för exempelvis en bank att kunna kommunicera att de gör allt för att motverka penningtvätt? Av samma skäl som att människor köper etiska fonder borde företag som aktivt motverkar penningtvätt uppmuntras." Det skriver Otto Barnekow, specialist inom regulatorisk transformation på PA Consulting.

United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) uppskattar att mellan 2 and 5 procent av den globala bruttonationalprodukten “tvättas” varje år. I Sverige finns ingen tydlig uppskattning men redan 2013 presenterades en siffra om 130 miljarder kronor per år i rapporten Penningtvätt. En nationell riskbedömning. Den siffran är med all säkerhet betydligt högre idag. Regelverken som i debatten ofta hänförs till banker gäller i lika stor utsträckning fastighetsmäklare, bettingverksamhet, yrkesmässiga handlare av kapitalvaror, pantbanksverksamhet, revisorer, bokföringskonsulter, skatterådgivare, advokater och jurister.

Kostnaden för penningtvätt och terrorfinansiering är avsevärt högre för vårt samhälle än för de företag som brutit mot befintliga regelverk. Effekten av att det inte finns tillräckligt effektiva metoder att bekämpa penningtvätt och terrorfinansiering blir att det finansiella motivet att begå brott finns kvar. Droghandel, vapenhandel, människohandel, prostitution, korruption och bedrägerier kan fortsätta att utvecklas. De som iscensätter dessa brott blir förmögna och kan finansiera fler brott. De blir förebilder för yngre kriminella och därmed drar kriminaliteten till sig nya aktörer. De flesta känner stor oro inför utvecklingen och det som händer just nu på svenska gator och torg. På sikt hotas demokratin, den allmänna säkerheten och tilltron till det finansiella systemet. 

Men kunskap om vad som behöver göras för att stärka arbetet mot penningtvätt och terrorfinansiering finns. Det finns ett antal åtgärder som kan vidtas utifrån de regelverk, samarbeten och rutiner vårt samhälle har redan i dag.

Annons

Annons

Bättre tillsyn av samtliga som omfattas av Lagen 2017:630 om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism involverar inte bara banker. Pengarna kommer in i det finansiella systemet på flera sätt och genom många kanaler. Det är endast en liten del av alla rapporteringsskyldiga aktörer i Sverige som rapporterar till finanspolisen. Och det är särskilt få verksamhetsutövare inom den icke-finansiella sektorn som rapporterar misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt rapporten Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2019.

Samarbete och fungerande informationsdelning mellan myndigheter, inspektioner och berörda företag som är involverade i arbetet mot penningtvätt behöver avsevärt förbättras. Bara i Sverige är i dag 18 myndigheter inblandade i arbetet mot penningtvätt. Ökad tillgång till information och kunskap är nödvändigt både för berörda företag och myndigheter. På internationell nivå är också ett förtydligande av ansvarsområden mellan EUs medlemsländer avseende internationell penningtvätt nödvändigt.

Det läggs redan i dag enorma resurser hos många företag för att kunna följa gällande regelverk på området. Men, att bara följa gällande regelverk och lagstiftning är snarast en hygienfaktor. Arbetet med att förhindra penningtvätt och terrorfinansiering borde vara lika självklart som att ett företag lägger resurser på övrigt hållbarhetsarbete. Att motverka penningtvätt är bland det viktigaste ett företag kan göra för att ta socialt ansvar för samhället. Att det är lagstiftat borde inte innebära en lägre attraktionsgrad än andra samhällsinriktade insatser. 

Varför är det inte förenat med hög affärsmässig status och konkurrenskraft för exempelvis en bank att kunna kommunicera att de gör allt för att motverka penningtvätt? Av samma skäl som att människor köper etiska fonder eller gynnar företag som avsätter stor del av vinsten till hållbarhetsprojekt borde företag som aktivt motverkar penningtvätt uppmuntras. 

Den nuvarande debatten lägger mycket fokus på att bekämpa att negativt beteende snarare än att uppmuntra ett positivt. Det skulle kunna förändras. Uppmuntras ett positivt beteende i arbetet mot penningtvätt och terrorfinansiering gynnar det vårt samhälle på sikt. Precis som med klimatfrågan är det viktigaste att alla bidrar, inte bara de som är berörda av lagstiftning och regelverk. Även du och jag kan göra skillnad genom att gynna de företag som är aktiva i sitt arbete med att motverka penningtvätt. 

Det är viktigt att banker och andra berörda företag ändrar målsättning från att arbetet mot penningtvätt och terrorfinansiering ska vara att de lever upp till regelverken till att de hjälper till att motverka de finansiella motiven för kriminalitet.

Otto Barnekow
Specialist inom regulatorisk transformation på PA Consulting

 

Så bidrar du till debatten

Vill du också skriva en debattartikel för publicering på Realtid? Skicka in ditt debattförslag som rör vårt bevakningsområde; kapitalmarknad, finansiering, strategiarbete och fondförvaltning till opinion@realtidmedia.se Texten ska vara 3 500 tecken lång, inklusive blanksteg. Det går bra att skicka in färdiga texter eller idéer på ämnen du skulle vilja skriva om. Läs gärna vår guide om hur du skriver en debattartikel.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons