Vid årsskiftet skickade banken 5 miljoner norska kronor i dagsböter till det norska Finanstilsynet. Anledningen är att banken inte har tillräckligt bra kontroll över sina politiskt utsatta personer, så kallade ”PEP”-kunder. Det rapporterar Dagens Näringsliv.

Finanstilsynets chef mot penningtvätt, Anders Schiøtz Worren, vill inte kommentera om myndigheten har övervägt andra former av straff för Danske Bank, efter 16 månader med dagsböter.

– Generellt sett förväntar sig Finanstilsynet att företag följer gällande regelverk, och att brister åtgärdas snabbt när dessa upptäcks. När Finanstilsynet upptäcker brister i efterlevnaden av penningtvättsbestämmelserna kan en rad åtgärder användas, bland annat krav på rapportering, förelägganden om rättelse, tvångsböter, överträdelseavgifter, ledningskarantäner med mera, skriver Schiøtz Worren i ett mejl till Dagens Näringsliv.

Det var under sommaren 2020 som Danske Bank fick svidande kritik från den norska finansinspektionen.  Finanstilsynet kommenterade i sitt beslut att det kunde se ut som om Danske Banks norska filial hade nedprioriterat att följa norska penningtvättsregler och snarare prioriterat att följa riktlinjer och tidtabell från bankens huvudkontor i Köpenhamn.

Under hösten sa representanter från banken att prognosen var att de skulle ha rättat till alla brister till årsskiftet. Nu vill inte banken längre säga något om när de kan vara färdiga.

Danske Banks dagsböter på 5 miljoner norska kronor är fortfarande lite jämfört med de 400 miljoner böter som Norges största bank, DNB, betalade förra året, efter att Finanstilsynet hittat allvarliga brott mot bankens penningtvättsregler.