FinansNyhet

Christina Nyman: ”Jag förväntar mig att höstbudgeten blir expansiv”

Christina Nyman, chefsekonom på HandelsbankenChristina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken
Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. Foto: TT
Publicerad

Inflationstrycket är fortsatt lågt och återhämtningen stark men något dämpad av utbudsproblem, den fortsatt höga arbetslösheten samt risken för ökad smittspridning, enligt Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Marlène Sellebråten

Konsumtionen tog ny fart under sommaren som en följd av minskade restriktioner. Samtidigt är bostadspriserna stabila och exportindustrins orderböcker välfyllda, vilket bäddar för en stark återhämtning. Återhämtningen sker på global nivå, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman till Realtid i samband med att Handelsbanken offentliggör sin senaste konjunkturrapport.

– Vi ser en fortsatt stark återhämtning framför oss. Nu när man öppnar upp blir tjänster konsumerade i högre grad än tidigare. Det har under pandemin varit snabba slag i efterfrågan och därför svårt att anpassa produktionen. Till en del dämpar nu utbudsproblematiken samt bristen på arbetskraft återhämtningen.

Utbudsproblematiken bedöms vara ett övergående problem som till stor del har att göra med just de snabba slagen i efterfrågan i samband med pandemin. Under våren uppstod faktiskt en utbudsbrist på flera viktiga insatsvaror med stora prishöjningar och rekordlånga leveranstider som följd. 

Annons

– Det har uppstått fraktproblem med Covid, exempelvis i hamnar med arbetskraftsbrist och att mindre frakt kunnat gå med flyg. För ett och ett halvt år sedan såg vi en total kollaps av efterfrågan på varor och tjänster. När sedan först efterfrågan på digitala produkter ökade och sen bilproduktionen kom igång fortare än man hade räknat med blev det en kraftig brist på halvledare, säger Christina Nyman.

Hon fortsätter: 

– Man behöver fler fabriker för halvledare idag eftersom efterfrågan är totalt sett högre än tidigare och även fabriker för högteknologiska komponenter. Men vi ser detta som ett övergående problem som kommer att lösas inom sex-niomånader. Det finns en utbudsproblematik även för råvaror men de utgör en övertid allt mindre del av priset i det vi konsumerar då det är tjänsteinnehållet som ökar.

Annons

”Man behöver fler fabriker för halvledare idag eftersom efterfrågan är totalt sett högre än tidigare och även fabriker för högteknologiska komponenter. Men vi ser detta som ett övergående problem som kommer att lösas inom sex-nio månader.”

Bristen på arbetskraft, ytterligare en faktor som dämpar återhämtningen något, har uppstått enligt Christina Nyman i flera regioner utan att för den delen bidra till ett ökat lönetryck och därmed en högre inflationstakt.

– När efterfrågan nu ökar snabbt har det också uppstått en brist på arbetskraft och vi ser signaler om det från bland annat USA, Danmark och Storbritannien. Många företag signalerar det även inom industrin och bland tjänstebranscher i Sverige. Vi ser det som ett övergående problem; arbetslösheten är fortsatt hög och när efterfrågan slår om så fort tar det tid att anpassa arbetskraften, säger Christina Nyman, och fortsätter:

Annons

– Men även om företag upplever en brist på arbetskraft betyder det inte att man inte kan anställa. Bristen på arbetskraft har snarare att göra med hastigheten och ger inte upphov till ett starkt lönetryck idag. Även om inflationen är lite högre just nu, till följd bland annat av höga energipriser, både i Sverige och globalt är det underliggande inflationstrycket lågt. I Sverige räknar vi med en inflation under 2 procent till och med 2023. Riksbanken kommer att ligga kvar med nollränta men stabilisera balansräkningen vid årsskiftet.

”I Sverige räknar vi med en inflation under 2 procent till och med 2023. Riksbanken kommer att ligga kvar med nollränta men stabilisera balansräkningen vid årsskiftet.”

Att arbetslösheten är fortsatt hög och kostnadstrycket dämpat minskar risken för att svensk ekonomi blir överhettad, enligt Nyman, som ser framför sig att Riksbanken håller kursen och lämnar räntan oförändrad åtminstone till och med 2023.

– Jag förväntar mig att höstbudgeten blir expansiv; KI räknar med ett reformutrymme på 40 miljarder kronor. Vi räknar med att budgeten hamnar på cirka 70 miljarder totalt. Arbetslösheten är fortsatt hög, statsskulden låg, räntorna fortsatt låga och det är ett valår vilket påverkar. Samtidigt ska Vänster och Center vara med vilket också talar för en expansiv budget.

– Arbetslösheten har drabbat de grupper som har svårast att komma in på arbetsmarknaden värst så man måste se till, med kommande budgeten, att vi har en stark återhämtning för att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Det måste exempelvis finnas en långsiktighet i de tillskotten till kommunerna.

Även om centralbankerna går mot ett slut för krispolitiken och ett skifte från ”livsuppehållande” till “återstart” så bedömer Handelsbanken att den ekonomisk-politiska inriktningen förblir expansiv i flera år framöver, i Sverige som globalt. 

– Efter den senaste finanskrisen, då man stramade åt finanspolitiken lite för fort, har det etablerats en syn internationellt att en snabb åtstramning ger för negativa effekter på ekonomin. Denna erfarenhet säger att vi ska ligga kvar med en expansiv finanspolitik lite längre denna gång. Och det finns idag en mycket större tolerans för att inte gå tillbaka lika snabbt.

Ökande smittspridning en riskfaktor för återhämtningen

Utöver utbudsproblematiken och den fortsatt höga arbetslösheten bedömer Handelsbanken den ökande smittspridningen som en risk för den globala ekonomiska återhämtningen. Hur utvecklingen fortsätter framöver kommer att bero en hel del på hur pandemin fortskrider. En forsatt framgångsrik vaccinationsutrullning bidrar till lättnader av restriktionerna och därmed ökat förtroendet hos hushåll och företag, vilket i sin tur skulle driva på BNP-tillväxten ytterligare, bedömer Handelsbanken. Samtidigt ser banken en risk för att nya virusvarianter leder till ekonomiska bakslag, och det i synnerhet i länder med låg eller ojämn vaccinationstäckning, däribland USA.

– Smittspridningen ökar igen, vilket kan ha bidragit till en räntenedgång under sommaren. Vi har bedömt att ökad smittspridning är en risk och det kan även påverka tillgången till arbetskraften, särskilt i regioner där inte äldre och sköra personer är vaccinerade. Vi ser till exempel att färre nya covid-fall hamnat på IVA i Storbritannien där man haft en jämn vaccination medan många har hamnat på IVA i USA där flera delstater har låg vaccinationsgrad. Men i och med att de värst drabbade staterna är stater med lägre BNP påverkar inte detta återhämtningen globalt lika mycket.

”Vi har bedömt att ökad smittspridning är en risk och det kan även påverka tillgången till arbetskraften, särskilt i regioner där inte äldre och sköra personer är vaccinerade.”

Annons