Yrkesarmén fördubblas

Sverige ska inte längre kunna möta ett stort invasionshot. ÖB vill göra sig av med 18.000 hemvärnsmän. Bara var tredje, 15.000 av dagens 43.000, får vara kvar.

Men Försvarsmakten vill inte se fler nedlagda regementen.

– Det tar väldigt lång tid att återuppbygga militär kapacitet och erfarenhet som en gång lagts ner, säger försvarets strategichef konteramiral Jörgen Ericsson.

– 2004 gjorde vi en omfattande kompetensförlust. Kostnaderna att återställa kompetensförlusten överstiger vida de besparingar vi gjorde.

I stället för att kunna mobilisera hela landet, ska Sverige se till att verkligen använda en liten yrkesarmé. Antalet anställda soldater i tjänst eller med en en månads beredskap ska öka från 9.500 till 17.700.

– Regeringen har beställt en dubblerad förmåga för insatser utomlands, säger Jörgen Eriksson.

För att lyckas med det räknar försvaret med att 70 procent av alla som väljer att göra värnplikten också väljer att skriva på för anställning eller åtminstone en månads beredskap.

– De ska kunna finnas i samhället med vanliga jobb, säger försvarets analyschef överste Stefan Gustafsson.

En pågående utredning om värnplikten får svara på hur värnpliktiga soldater ska kunna användas i beredskap.

13.300 ska ha beredskap på ett år, liksom i dag.

Tidigast år 2011 kan förändringarna vara genomförda. En stridsgrupp för insatser utomlands liknande dagens Nordic Battlegroup kan bli pilotfall.

Försvarsmakten ställer i förslaget många villkor för att kunna leva upp till besparingarna i budgetpropositionen för 2008.

Framför allt ska Sverige samarbeta med Norge, Danmark och Finland för inköp av utrustning och utbildning av soldater.

– Vi kan till exempel se till att köpa in samma ubåtar som Norge och utbilda personalen i samma skolor, säger analyschefen Stefan Gustafsson.