En lånespiral kan hota Kinas ekonomi när Xi Jinping fortsätter att spendera frikostigt. Det menar Wall Street Journal.
Varningen: Xi finansierar Kinas väg till supermakt med lånade pengar
Kinas skuldsättning har ökat kraftigt under Xi Jinpings tid vid makten och skapar växande problem för världens näst största ekonomi.
Ändå fortsätter regeringen att investera stora belopp i teknik, industri och militär för att stärka landets position som global stormakt, skriver Wall Street Journal som varnar för skuldsättningen.
Kinas totala krediter till företag, hushåll och offentlig sektor översteg förra året motsvarande 300 procent av landets BNP.
Rejäl upplåning
Det är omkring 60 procentenheter högre än vid slutet av 2019. Sedan Xi blev president 2013 har skulderna ökat med mer än 43 000 miljarder dollar, enligt Bank for International Settlements.
En stor del av upplåningen har gått till investeringar som inte genererat tillräcklig efterfrågan.
Fabriker och bostäder har byggts i en takt som överstigit behovet, samtidigt som fastighetskrisen slagit hårt mot lokala ekonomier och företag.
Den kinesiska staten har framför allt låtit lokala myndigheter och deras finansieringsbolag bygga upp stora skulder.
Många av bolagen har finansierat fastighetsprojekt och andra investeringar för att stödja den lokala ekonomin och uppfylla tillväxtmål.
Läs mer: Kinas fastighetskris fördjupas – nytt slag mot lokalregeringarna. Realtid
Högre skuldkvot
Enligt Internationella valutafonden uppgick Kinas samlade offentliga skulder, inklusive lokala myndigheter och deras finansieringsbolag, till omkring 127 procent av BNP förra året, skriver Reuters. Det kan jämföras med 98 procent 2020.
Även företagens skuldsättning är hög. Kinesiska företag hade förra året en skuldkvot som var omkring dubbelt så hög som det globala genomsnittet, enligt McKinsey.
Problemen spiller samtidigt över på omvärlden. Högt skuldsatta kinesiska företag behöver fortsätta producera och sälja för att klara sina betalningar, trots svag efterfrågan på hemmaplan.
Överskottet av bland annat bilar, solpaneler och elektronik har därför i allt högre grad exporterats. Kina hade förra året ett handelsöverskott på omkring en biljon dollar.
Läs mer: Kinas fabriker producerar som aldrig förr – men kunderna håller hårt i plånboken. Realtid
Sämre tillväxt än tidigare
Det har ökat handelskonflikterna med USA och Europa, där regeringar försöker skydda sina egna industrier från den växande kinesiska exporten.
Kinas ekonomi växte med 4,3 procent under andra kvartalet, den långsammaste takten på mer än tre år. Samtidigt står hushållens konsumtion för omkring 40 procent av BNP, betydligt mindre än i USA.
En mer hållbar utveckling skulle därför kräva att kinesiska hushåll konsumerar mer och att ekonomin blir mindre beroende av investeringar och export.
Det skulle samtidigt innebära en förändring av den ekonomiska strategi som Xi har prioriterat för att stärka Kinas tekniska och militära kapacitet.
Läs mer: EU-förbud mot bensinbilar kan luckras upp – överenskommelse nära. Realtid
