Världens snobbigaste religion

För det katolska toppskiktet verkar det betyda en möjlighet att sy upp svinöst dyra och väldigt snygga kläder, så snygga att tidningen Esquire utnämnde påven Pius V (1504-1572) till den femte bäst klädde mannen någonsin i världshistorien. Inte i dåligt sällskap heller, Hertigen av Windsor var också med. Han var lustigt nog, under cirka ett år som Edward den VIII, högste beskyddare av den engelska kyrkan (dock ej katolik).

Allt från nuvarande påvens röda skor och lätt överdimensionerade guldring till förutvarande påvars och kardinalers excesser, tyder på att det katolska bestämmande skiktet har lockats av bling långt innan hip-hopen tog patent på detta.

Det är bara att gå in på Barbiconis, Vatikanens skräddares hemsida; en fullständig orgie av uniformer, blanka ceremoniella svärd och vackra sammetscaper. Med priser därefter också.

Någonstans måste kardinalerna införskaffa sina fotlånga röda sidenklänningar med tillhörande mantel och lager av spets allt toppat med en röd sidenmössa.

Färgen röd har traditionsenligt symboliserat makt så valet av färg var ganska självklart kan jag tänka mig.

Sen bor inte påven så dumt heller. 44 hektar i centrala Rom, fullt av palats och världens största kyrka.

Världens tredje största kyrka är en kopia av St Peters-kyrkan, uppförd på 1980-talet av Elfenbenskustens katolske president Félix Houphouët-Boigny.

Basilica of Our Lady of Peace of Yamoussoukro gick på 300 miljoner dollar i ett land som kanske skulle spendera pengarna på andra sorts hus, att bo i till exempel, men man måste älska extravagansen.

Precis som i serien Entourage omger sig självklart påven av ett likatänkande följe kallade Påvens Gentlemän. En av dessa är Prins Mariano Hugo of Windisch-Graetz som är en fantastiskt välklädd man som drar på sig fracken varje gång han ska träffa påven. Lägg märke till att man då bär svart väst istället för vit, detta gör man även i Sverige när man ses i frack tillsammans med enbart män.

Ett visst mått av ödmjukhet visar de dock. 1978 slutade påven att låta sig bäras omkring i en förgylld tron, kallad Sedia gestatoria, av tolv män i ståtliga röda uniformer. Nu åker han omkring i en vit öppen bil med tolv personer springandes omkring bilen istället.

Det är inte så att jag har något mot allt detta, snarare tvärtom. Jag tycker att det är helt underbart med traditioner, välskräddade uniformer och röda sammetstofflor.

Men det är kanske inte passande att ha en garderob som är lika kostsam som JLo:s om man är chef för en organisation som ämnar att stödja och hjälpa de svagare i samhället.