Ulf Karlberg

– Jag hade arbetat i internationella företag i 30 år och det var ett konstant resande. Men jag hade även gett ett gammalt löfte om att ge hjälp till Amnesty som jag varit medlem i sedan studietiden i Lund, säger Ulf Karlberg som svar på frågan om varför han lämnade Astra Zeneca.

Hjälpen till Amnesty resulterade i en svensk Amnesty Business Group, som startade 2001. Tidigare hade sådana grupper funnits inom Amnesty i bland annat England och USA och många andra länder, men aldrig i Sverige.

Syftet var då som nu att öppna ögonen på svenska företag med verksamhet i besvärliga länder och få dem att hjälpa till med att respektera de mänskliga rättigheterna.

– Stora företag finns djupt inne i ett land och kan med sina stora investeringar påverka och ställa krav. Säger de att de inte accepterar diskriminering och tortyr så kan de föra fram det mycket mer kraftfullt än regeringar, säger Ulf Karlberg och ger ett exempel.

– Tänk dig om en grupp hi tech-företag som tänker investera i fabriker i Kina går ihop och kräver garanti för att tortyr och slavarbete inte ska förekomma. Då sker kravet helt pragmatiskt och opolitiskt, säger han.

Skulle EU exempelvis ställa samma krav skulle det hamna på en politisk nivå med allt vad det innebär.

Varför går inte företagen ihop oftare?

– Företag kan inte så mycket om mänskliga rättigheter och företagens ansvar eller så tycker de inte att det är deras ansvar. Men, det är självkart deras ansvar! För 20 år sedan brydde sig ingen om miljön. ”Det får staten och kommunen ta hand om”, sa man då. I dag är miljöhänsyn en konkurrensfördel. Samma sak kommer det att vara med de mänskliga rättigheterna, säger Ulf Karlberg.

Finns det andra skillnader i företags etikarbete i dag jämfört med för några år sedan?

– Man kan se kolossala förändringar. Företag vaknar, de får en smäll i utlandet med CNN, BBC och pressen, börsen och konsumenterna emot sig. Då förstår man att det inte är något att leka med. För 20 år sedan kunda man skita ner miljön eller använda barnarbetare. Informationen var dålig och varken investerare eller konsumenter fick reda på något. Men den tiden är slut.

Enligt Ulf Karlberg ställer dessutom allt fler högre krav på företagen, både OECD, FN och ideella föreningar och inte minst aktieägare och konsumenter. Människor börjar lära sig att de kan påverka på det sättet.

– Jag tror fler har insett att stora regeringar, delegationer, ministrar och EU inte alltid kan åstadkomma så mycket. Lider människor i Kina så har Sverige som land svårt att påverka, men ett företag som Tetra Pak, Astra Zeneca eller Ericsson kan tillsammans med andra företag se till att mänskliga rättigheter inte kränks. Företagen har ett stort kontaktnät med många anställda, då betyder kontakter från en regering eller ambassad inte så mycket i jämförelse.

Hur skiljer sig svenska företag mot utländska när det gäller arbetet med socialt ansvar?

– Många länder, som Danmark, Holland och Schweiz har kommit längre än Sverige. I Holland är det exempelvis lagstiftat att företag utan människorättspolicy inte får några exportkrediter.

– När ett företag efter en skandal råkar ut för en konsument- eller investerarbojkott så ändrar sig företagen väldigt fort. Då får de bråttom och kommer till oss. Det är synd att det ska behöva gå den vägen.

I en tid där multinationella företag i många sammanhang ses som något ont har Ulf Karlberg en mer positiv syn.

– Ute i världen finns det fabriker där förhållandena är fullständigt oacceptabla. Människor piskas till sina ackord och barn tvingas arbeta. Internationella börsnoterade företag å andra sidan som analyseras av både analytiker och press, ska redovisa sitt arbete med socialt ansvar och stå till svars mot småägarna. På så sätt kan de fungera som små demokratiska öar i besvärliga länder. De kan visa att man inte behöver anlita underleverantörer med barnarbetare eller använda kränkande metoder för att få resultat.

För att demokratin ska fungera krävs dock att medierna också sköter sin uppgift.

– Media spelar en viktig roll. Det som lyfts fram där får en stor genomslagskraft. Tänk exempelvis på när det kom fram att Nike använde små barn som klistrade deras sulor, i slutet av 90-talet. Det slog direkt och försäljningen sjönk dramatiskt, med rätta.

Samtidigt hängdes företagsledningar och styrelser ut.

– Det krävs fritänkande modiga ledare som med civilkurage visar ett annat sätt. Det är inte acceptablet att säga att man inte kan gå emot ett lands traditioner och lagar. Kamprad som träffade Putin och sa att Ikea inte ville betala några mutor i Ryssland är ett gott moraliskt exempel.