De amerikanska räntorna har stigit över hela kurvan, men av tre helt olika skäl. Enligt Apollos chefekonom Torsten Sløk vilar hela konstruktionen på att AI-investeringarna håller. Nästa vecka prövas den tesen av Federal Reserve.
Toppekonomen om räntekurvan: "Då har vi ett stort problem"
När Torsten Sløk, chefekonom på kapitalförvaltaren Apollo och tidigare Deutsche Bank, besökte Børsens redaktion i Köpenhamn i augusti hade han med sig 63 grafer. Vid en av dem stannade han upp: den som visar den amerikanska avkastningskurvan, som lutar allt brantare uppåt.
Missa inte: Därför kan yenens vändning få stora följder för USA. Realtid
I sin intervju med Børsen säger han att uppgången inte har en förklaring, utan tre.
Korta räntor pressas upp av inflationen, tullar, oljepriser och striktare migrationspolitik som lyft lönerna i hotell, restaurang, bygg och jordbruk.
Mitten av kurvan pressas av techjättarnas obligationsemissioner. Långa räntor pressas av statsskulden och av att köparbasen förändrats.
Köparna har blivit priskänsliga
Det sista är det strukturellt mest intressanta. Utländska centralbanker köpte tidigare amerikanska statspapper för att parkera valutareserver och brydde sig mindre om exakt vilken ränta de fick. Den rollen har krympt kraftigt, enligt Sløk från runt 30 till omkring 10 procent av statsskulden.
I stället fylls tomrummet av hushåll, pensionskassor och hedgefonder, som kräver betalt för att binda pengar i decennier.
”Varför skulle man ta ränterisken i 30 år om man kan få nästan samma ränta på sex månader?” som Sløk formulerar det.
Läs även: Räntechock hotar världen i obligationskrisen – så drabbar det dig. Dagens PS
Effekten syntes i augusti, när 30-årsräntan nådde 5,34 procent, den högsta nivån sedan 2007. Räntan har i år legat över 5 procent under 27 handelsdagar, flest sedan 2007. Finansminister Scott Bessent svarade med att fördubbla återköpen av långa obligationer, men räntorna steg tillbaka redan dagen efter.
Techjättarna konkurrerar med staten
Parallellt lånar hyperskalarna, Meta, Google, Amazon, Microsoft och Oracle, i en takt som saknar motstycke.
De fyra största emitterade cirka 194 miljarder dollar fram till början av juli, en uppgång med 79 procent jämfört med hela 2025 enligt Reuters analys av LSEG-data.
Missa inte: Nu stängs penningtvättsutredningen – miljardären får en ny roll i USA:s oljeaffär. Realtid
Med kreditbetyg i nivå med staten konkurrerar de om samma obligationsköpare. Uppgången är ett globalt fenomen som via tyska och svenska statsobligationer också når svenska bundna bolåneräntor.
”AI had better work out”
Sløks svar på om USA klarar räntenivån är tills vidare ja, tack vare AI-investeringarna och finanspolitiken i ”One Big Beautiful Bill”, som båda är relativt okänsliga för räntan. Bostads- och bilmarknaden går däremot dåligt.
Men beroendet skär åt två håll.
”Om AI inte lyckas på ett eller annat sätt har vi ett stort problem”, säger han.
SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman har beskrivit Bessents återköp som ett tillfälligt plåster, och statsskuldens ränteutveckling som självförstärkande.
Nästa test kommer 15–16 september, när Fed-chefen Kevin Warsh, som i Jackson Hole öppnade för höjningar, ska ta ställning.
