"Swedbanks revisorer sover inte gott nu"

Bråket började i måndags då Malmqvist hade ett debattinlägg i Dagens Industri.

Han ansåg att Swedbanks bokförda värde på 32 miljarder kronor för bankens Baltikum-verksamhet var på tok för högt, och vände sig särskilt mot de 13 miljarder av det bokförda värdet som utgör så kallad ”goodwill”.

Malmqvist pekade på att Swedbanks baltiska verksamhet visade ett resultat på -11 miljarder kronor under 2009, och att förlusttakten för verksamheten ligger på 2,5-3 miljarder kronor per kvartal under de senaste kvartalen och inte visar tecken på att avta.

I onsdags kom Swedbank med sitt genmäle i Dagens Industri.

Där skrev bankens investor relations-kontakt Johannes Rudbeck att verksamhetens bokförda värde inklusive goodwillen visst är motiverat av flera skäl:

• Swedbanks ledning har en särskild finansiell plan för Baltikum-verksamheten de tre närmaste åren.

• För tiden därefter gör banken vissa antaganden om tillväxt och lönsamhet. Det utgår ifrån att de baltiska ekonomierna kommer att ”konvergera tillväxtmässigt” mot de nordiska länderna.

• Swedbank är den största banken i Baltikum med stark marknadsposition och inlåningsbas.

Enligt Rudbeck har Swedbank utifrån dessa antaganden gjort en särskild ”prövning” av om det bokförda värdet är motiverat, och kommit fram till att så var fallet.

”Antagandena för goodwillprövningen redovisas öppet i vår delårsrapport (not 18, Immateriella tillgångar)”, underströk Rudbeck i Swedbanks respons på Malmqvist.

Av noten i delårsrapporten framgår att Swedbank räknar med en tillväxt på 7 procent per år för sin verksamhet i Baltikum i 30 års tid (år 4-34), och därefter 4 procents årstillväxt (efter år 34) i nivå med Sverige-verksamheten. Diskonteringsränta för värderingen är 12-14 procent per år till och med år 10 och därefter 12 procent.

Realtid.se har nu frågat Malmqvist vad han tyckte om Swedbanks genmäle, och han svarar via e-post:

”Swedbanks hänvisning till en öppen redovisning i not är irrelevant”, skriver Malmqvist.

”Det skulle bli anarki i redovisningen om företagen fick sätta in vilka siffror som helst i balansräkningen, bara de förklarade i not hur de resonerat.

Notförteckningarna skulle bli på hundratals sidor och omöjliga att ta till sig.

Det mest rimliga värdet skall in i balansräkningen, allt annat är omöjligt att hantera för läsaren.

Swedbank har inte det mest rimliga värdet i balansräkningen, vilket jag försökt visa med min analys”, skriver Malmqvist och fortsätter:

”Vad gäller tillväxtantaganden framstår det som ganska meningslöst att göra prognoser över de kommande 30 åren, när vi inte ens vet hur Baltikum kommer att utvecklas det kommande året.

Det enda jag kan konstatera är att den utveckling vi ser i Baltikum är värre än i exempelvis Sydostasien 1997-1999, när dessa tillväxtekonomier kollapsade, av samma skäl – kraftig inhemsk överbelåning med hjälp av utländskt (dollarbaserat) kapital.

Tillväxtfallet 2009 i Baltikum är 2-3 gånger så kraftigt som i flera av de sydostasiatiska ekonomierna.

Därtill håller de baltiska ekonomierna en fast växelkurs, vilket inte var fallet i de Sydostasien, där de värst utsatta valutorna föll med 50-80 procent.

Det gynnade åtminstone en sektor i deras ekonomi, exporten, samtidigt som det skapade ett nytt jämviktsläge för investerare, som då successivt kunde komma tillbaka och bidra till ökad tillväxt.

I Baltikum finns ingen sektor som gynnas i dagsläget. Allting faller.

Därtill gör den stora oron för en framtida valutajustering, att de utländska investerarna håller sig borta.

Det saknas nämligen historiska exempel på länder som haft tillväxtfall i den klass Baltikum råkat ut för, och som samtidigt hållit en fast växelkurs.

Därför har vi ingen historik att grunda prognoser på, ens för det kommande året.

Ingen kan idag göra en välgrundad prognos över när de Baltiska ekonomierna är ur sina problem eller när Swedbank får stopp på kreditförlusterna.

Även om vi jämför med de mest utsatta ekonomierna i Sydostasien, tog det fyra-fem år innan BNP hade återhämtat de fall som var 1997-98.

Att med denna osäkerhet som grund, bibehålla en värdering av sina baltiska dotterbolag, som i förhållande till bokfört eget kapital, är dubbelt så hög som moderkoncernen Swedbanks värdering på Stockholmsbörsen, är löjeväckande.

Swedbank borde ha samlat en grupp insiktsfulla makroekonomer, helst med specialisering på tillväxtekonomier, som kunde styrka att de tillväxtantaganden som Swedbank gör i sin värdering, bara de kommande två åren, är rimliga.

Då skulle jag tycka att de i alla fall gjort något för att få omvärlden att tro på deras prognoser.

Den beskrivning som de nu lämnar i bokslutskommunikén är full med ostyrkta förhoppningar, som bara visar att deras värdering är en renodlad skrivbordsprodukt ämnad att undvika en nedskrivning”, skriver alltså Malmqvist som respons på Swedbanks genmäle till hans första debattinlägg.

En fråga är om det finns skäl för folk på Swedbank att avgå med anledning av Malmqvists kritik, eller om Swedbanks aktieägare inte bör ge bankens styrelse ansvarsfrihet på den kommande bolagsstämman.

Malmqvist kommenterar:

”Nej, jag tycker alla skall stanna på sina poster.

Frågan är inte särskilt komplicerad.

Det handlar om att styrelse och företagsledning skall göra en värdering av den baltiska verksamheten i balansräkningen som även tar med katastrofåret 2009, inte bara de goda åren 2004-2008.

Värderingen, i förhållande till bokfört eget kapital, får inte heller överstiga den värdering som Swedbankkoncernen har på Stockholmsbörsen, snarast understiga den, med tanke på den mycket höga risken i Baltikum.

Om ovanstående görs borde även bankens revisorer kunna sova gott, vilket jag inte tror att de gör just nu.”

Det är revisorn Jan Palmqvist på revisionsbyrån Deloitte som skrivit på Swedbanks senaste resultatrapport.

Realtid.se får tag på Palmqvist.

Hur sover du om nätterna?

– Jag förstår inte frågan, säger han.

– Jag vill inte kommentera över huvud taget enskilda bolag eller den typen av frågor.

– Jag rekommenderar dig att vända dig till Swedbanks informationsavdelning om du önskar information om Peter Malmqvists uttalanden.

Kan man fråga dig generellt om värdering av goodwill?

– Jag kommenterar inte enskilda frågeställningar över huvud taget kring det här, utan hänvisar dig till Swedbanks uttalanden.

– Jag tycker det bästa är att du vänder dig till dem.

Realtid.se har frågat om Swedbank vill fortsätta diskussionen.

”Jag har ingen ytterligare kommentar”, skriver Swedbanks investor relations-kontakt Johannes Rudbeck i ett mejl.