Svenskarna som inte får driva företag

Enligt Bolagsverket har 888 personer näringsförbud i Sverige och ökningstakten ligger nära 10 procent per år.

Därför publicerar Realtid.se personerna som dömts till näringsförbud – se faktaruta.

Vanligt skäl till näringsförbud är brottslighet i samband med en företagskonkurs, till exempel grova skattebrott, bokföringsbrott och oredlighet mot borgenärer. Ann-Marie Ahlqvist är jurist hos Kronofogdemyndigheten.

– Straffskalan ligger på sex månaders fängelse för dem som döms till näringsförbud, säger hon till Realtid.se.

Förbudet sträcker sig från tre år upp till maxtiden tio år. Vanligt är tre år men också fem och sju år, enligt Ann-Marie Ahlqvist.

Näringsförbudet har funnits sedan 1980-talet men tog fart 1996 när reglerna om näringsförbud skärptes ytterligare. Bland annat förlängdes förbudet från maxtiden fem till tio år. Kronofogden som har tillsynen, fick också mer hjälp av polisen.

– Ekobrottsmyndigheten har också satt in mer krafttag, säger Ann-Marie Ahlqvist.

Samtidigt har kronofogdarna svårigheter att kontrollera att förbuden följs. Något som många säkert bryter mot, säger Ann-Marie Ahlqvist som tror att var femte med näringsförbud fortfarande ägnar sig år affärsverksamhet.

– Men det kan vara allt från ringa brott där man är ledamot i en styrelse i vilande bolag till allvarligare övertramp i större skala, säger hon.

En som näringsförbud är Jörgen Borging, 53, från Hindås nära Göteborg. Han drev en rivningsfima i Västsverige. Affärsidén var att hyra in personal från underleverantörer men blev fälld 1996 för att riggat luftfakturor motsvarande 3-4 miljoner kronor.

Han fick åtta års näringsförbund vilket trädde i kraft 2003 och sträcker sig till den 9 juli 2011. Dessutom dömdes han till fyra års fängelse som han avtjänade på den öppna anstalten Sätila mellan Göteborg och Borås.

– Jag fick ett dubbelt straff och det känns inte rätt. Sen tyckte jag att det var för lång tid från att jag blev fälld, till att jag fick näringsförbudet. Jag kunde ju ha fortsatt med brottet i flera år, säger Jörgen Borging.

I dag är han anställd på samma rivningsfirma men hans bror har tagit över bolaget.

– Egentligen får man inte vara anställd i ett bolag så nära familjen. Men jag fick dispens då det var enda möjligheten att få arbete.

Bengt Gunnarsson från Spånga dömdes redan på 1980-talet till fängelse för bland annat skattebrott. Men han är särskilt ökänd för sina oseriösa affärer inom fastighets- och konkursbranschen. För tre år sedan fick han näringsförbud av Svea hovrätt till och med 20 december i år.

– Jag kunde aldrig drömma om att straffet skulle bli så hårt, säger Bengt Gunnarsson.

Nu föreslår regeringen att företagsledningar och styrelser ska kunna dömas till näringsförbud för allvarliga kartellbrott. Förslagen ingår i en lagrådsremiss till ny konkurrenslag. Näringsförbudet gör att konkurrenslagen blir tuffare och skickar ut en tydlig signal till chefer och styrelser i näringslivet, enligt näringsminister Maud Olofsson.

Ann-Marie Ahlqvist tror dock inte på så många fler näringsförbud genom lagskärpningen.

– Bara det att man får näringsförbud kommer att avskräcka många från brott. Men visst, en liten ökning tror jag att det blir.