Svenskarna flyr skatteparadisen

Under förra året samt i år har mer än tusen personer ansökt om frivillig rättelse för avkastning på sitt kapital, varav hela 700 enbart i år.

– Det här är en markant ökning, säger Göran Haglund, analytiker vid Skatteverkets utlandsavdelning till DN.

Han menar att den främsta förklaringen är det nära samarbetet med andra länders skattemyndigheter samt ett betydligt mer effektivt informationsutbyte än tidigare.

En ytterligare bidragande orsak är att förmögenhetsskatten försvann 2007 samt arvs- och gåvoskatten några år dessförinnan. Ett land som länge har fått symbolisera just skatteparadis är Liechtenstein.

Men idag, onsdag, blev det alltså klart att riksdagen har godkänt ett informationsutbytesavtal med landet ifråga:

– Det rådde politisk enighet i riksdagen. Nu kan man ha ett utbyte länder emellan. Det känns väldigt positivt, säger Ulf Berg, som är moderat ledamot i Skatteutskottet.

Enligt DN är propositionen en i raden av avtal om informationsutbyten med före detta skatteparadis. Avtalen är en effekt av krav kring hårdare regleringar från både G20-ledare och OECD. Syftet med Liechtenstein-avtalet, precis som med andra informationsutbytesavtal, är att utöka transparensen och kontrollen i olika skatteärenden.

Och avtalet gäller såväl privatpersoner som bolag:

– Det ligger i allra högsta grad i Sveriges intressen att teckna avtal som hindrar från att gömma undan eller flytta pengar, säger Jennie Nilsson, socialdemokrat och vice ordförande i Skatteutskottet till Dagens Nyheter.

Tidningen konstaterar att även om antalet skatteparadis har minskat betydligt på sistone finns fortfarande en del sådana kvar. HongKong, Macao, Singapore och Panama. Dessa står högst på Skatteverkets lista över ytterligare länder som man vill ha informationsutbytesavtal med.

Skatteverket har tidigare uppskattat att svenskarnas oredovisade sparande utomlands landar på 300-400 miljarder kronor. Den som kommer med en frivillig rättelse slipper skattetillägg samt ett eventuellt åtal kring skattebrott:

– Det är moroten, för när vi hittar berörd personal är det för sent, säger Göran Haglund till DN.