Svenska bioteknikföretag mums för finanshajar

Mångmiljardinvesteraren Carl Icahn berättade i veckan att han köpt drygt 6 procent av Biogen. Enligt ett dokument inlämnat till myndigheterna anser han att Biogen-aktien är undervärderad.

Icahn uppger att hans fonder kan komma att köpa ytterligare Biogen-aktier, skulder eller annat eget kapital.

Hans representanter är redo att fortsätta en dialog med företaget ”för att diskutera generella affärsfrågor relaterade till Biogen och Icahns frågeställningar relaterade till aktieägarvärde”.

Han anser alltså att företagsledningen misskött sig. Nu vill Icahn ta kontrollen, skapa ordning och reda, och få aktiekursen att stiga.

Finanshajar som Icahn är ofta företagsledningarnas skräck, och frågan är om något liknande skulle kunna hända i svenska bioteknikföretag.

– Det finns goda möjligheter att det kan hända även i Sverige, säger Lars Gatenbeck som är vd för investmentbolaget GZ Group, och tidigare var chef för Karolinska sjukhuset i Stockholm.

Han är helt uppdaterad på Icahns inhopp i Biogen.

– Nu är ju Carl Icahn en storinvesterare och Biogen ett relativt stort bolag, men det är fullt möjligt i större eller mindre bioteknikbolag i Sverige också, absolut.

– Det var det vi såg när Mats Arnhög gick in i Active Biotech, och Bosse Håkansson blev storägare i Biolin.

Håkansson hade enligt Gatenbeck gjort en del affärer i branschen tidigare, men inte Arnhög. Nu uppges Håkansson äga hälften av Biolin.

GZ Group har investeringar i 11 företag, och startades på initiativ av bland annat förre Volvochefen Sören Gyll.

– Vi har ett mer långsiktigt ägarperspektiv. Sedan vet jag inte hur det är med Icahn. Man kan väl utgå ifrån att han vill skapa värden och avkastning, och vill bra bolag som kan få en utveckling, säger Gatenbeck.

Active Biotech ägs idag till 30 procent av Mats Arnhög och 15 procent av Nordstjernan.

– De har varit med ett tag som våra ägare. De är långsiktiga, och kan vår verksamhet. Det krävs att man sätter sig in i en verksamhet av vår typ, säger Cecilia Hofvander som är informationschef på Active Biotech.

– Det tar många år att utveckla läkemedel. Som ägare måste man se det som en långsiktig investering.

Active Biotech har kommit långt i utvecklingen av två potentiella, nye läkemedel. De är i så kallad ”fas 3”.

Därutöver finns det två eller tre andra potentiella läkemedel som är i fas 2 eller ska in i fas 2 nästa år.

De projekt som kommit längst är mot multipel skleros och njurcancer.

Andra projekt är blivande läkemedel mot prostatacancer i fas 2, och ett mot sjukdomen SLE där fas 1-resultaten är klara och håller på att sammanställas. Det ska in i fas 2 och 3 i början på nästa år.

Biogaia är ett annat svenskt bioteknikrelaterat företag.

– Vi baseras på forskning och utveckling, men nu är vår produkt färdig. Vi säljer redan och tjänar pengar, säger vd Peter Rothschild.

Produkten är kosttillskott, som Biogaia tillverkar och säljer.

Det är han och vice vd Jan Annwall som är bolagets huvudägare. De äger tillsammans 17 procent av bolaget. Deras aktier motsvarar 40 procent av rösterna i Biogaia.

Så det går inte att göra en ”räd” i Biogaia?

– Det blir svårare i alla fall, som ägarbilden ser ut. Den som är intresserad måste göra en verklig ansträngning och komma med ett bra bud.

– Eftersom vi har knappt 20 procent av kapitalet, måste en budgivare komma med ett bud som många tycker är attraktivt för att det ska lyckas.

Har ni fått några propåer?

– Under årens lopp har det förekommit kontakter om att folk tycker att vi är attraktiva och intressanta. Men det är inget som vi har haft anledning att gå ut med publikt.

Så då har det inte varit något konkret bud?

– Nej.

Biogaia är
fortfarande ett litet företag, men säljer nu sin produkt i 45 länder och ökar försäljningen med 35-40 procent på årsbasis.

Första kvartalet var Biogaias försäljning 36 miljoner. Andra kvartalet presenteras 20 augusti.

Biogaias patenterade ”laktobacill” används vid oralhälsa och maghälsa. De säljer oljedroppar för barn mot kolik, och tabletter för vuxna som får diarré av antibiotika.

– Vår produkt kan användas mot allmänna magproblem, och vi har kliniska studier som visat att immunförsvaret stärks.

Biogaia har tidigare sålt sin produkt till Skånemejeriers produkter, och har nu avtal med utländska mejerier i Korea, Japan och Finland.

Namnet Biogaia används mer och mer som produktens varumärke, men i olika länder kan produkten ha olika namn där de lokala bolagen använder egna varumärken.

Konkurrenten Proviva är kanske mer välkänd i Sverige. Biogaias tabletter säljs här i landet under varumärket Probiomax.

Oljedropparna säljs av Semper.

– Men det är vår produkt och förpackning, säger Rothschild.

Han är inte släkt med den internationellt berömda bankfamiljen.

Peter Rothschild och Jan Annwall har en bakgrund inom rederibranschen samt frukt och grönt.

Även Bioinvent ser ut att vara stängt för finanshajar. Där är Industrifonden största ägare med 8 procents ägarandel. Företagsledningen äger tillsammans 10 procent.

Ett antal institutioner äger kring 4 procent var av Bioinvent. Det är exempelvis Tredje AP-fonden, Sjätte AP-fonden, Nordea fonder och Stena.

Det finns även privatpersoner med betydande aktieinnehav i Bioinvent. De två största privatpersonerna äger cirka 4 procent vardera av Bioinvent.

Har det varit på tal om att någon vill köpa upp er?

– Det är inte mycket jag kan säga om det. Jag vill inte kommentera det, säger vd Svein Mathisen.

Bioinvent har enligt honom en bred forskningsportfölj och särskilda projekt som bedrivs i samarbete med Roche och Genentech.

– Vi har fastlagda ”milstolpar” för samtliga våra projekt som vi ska uppnå framöver, säger Mathisen.

Projektet TB402 är på tröskeln att gå in i fas 2, och i fas 1 är samarbetet med Genentech och samarbetet med Roche ska avrapporteras.

Projektet 505 är på väg att börja testas på människa.

Kommer nästa besked om era projekt i er niomånadersrapport 16 oktober, eller kan det komma pressmeddelanden innan dess?

– Det vill jag inte uttala mig om, säger Mathisen.

Största ägare i Biophausia är ett antal finansiella institutioner. Skandia Liv är allra störst med 12 procents ägarnadel. Sedan kommer Carnegie och Catella med cirka 5 procent vardera.

Vd Claes Thulin och en tidigare anställd äger cirka 2 procent var.

Ekonomichefen Eva Björsbo poängterar att Biophausia inte är något bioteknikföretag, utan ett ”specialty pharma”-företag.

– Vi har ingen egen forskning och utveckling, säger hon.

Företaget köper och säljer läkemedel, exempelvis genom ”parallellimport” varigenom en originalprodukt från ett annat läkemedelsföretag köps in från ett land där produkten säljs för lägre pris än i Sverige.

Biophausia säljer även originalprodukter från andra läkemedelsföretag, där Biophausia har försäljningslicensen för ett område.

Och så kan Biophausia sälja kopior eller så kallade ”generiska” läkemedel.

Senast har Biophausia även köpt vissa läkemedel från Astrazeneca som nu blir Biophausias egna.

En öppning för finanshajarna kan vara att Biophausia precis håller på att be ägarna om 300 miljoner kronor i kapitaltillskott. Pengarna ska användas till att betala en del av priset för köpet från Astrazeneca som kostade 535 miljoner kronor.

Ägarna har på sig att till och med 28 augusti bestämma sig om de vill delta i kapitaltillskottet.

Tror ni att ägarna kommer att betala in så mycket som ni hoppas?

– Man kan aldrig vara säker, men vi har fått garantier på att få in drygt hälften av de 300 miljonerna.

Biophausias börskurs ligger kring 2,40 kronor, men teckningskursen för att delta i kapitaltillskottet ligger på 1,35.

– Så länge teckningskursen ligger under börskursen, räknar vi med att få in pengarna, säger Björsbo.

Förutom teckningskursen måste man ha teckningsrätter för att få köpa nya aktier i samband med kapitaltillskottet. En gammal aktie ger rätt att teckna två nya för 1,35 kronor styck.

Företaget Cellavision i Lund är börsnoterat på Stockholmsbörsens småbolagsavdelning First North, och har tagit fram en maskin och ett datorprogram som analyserar blod. I en ny version kan man härigenom göra medicinska analyser av kroppsvätskor i allmänhet.

Exempelvis kan blodets sammansättning analyseras, som underlag för medicinska diagnoser.

Cellavision har flera stora ägare.

Investmentbolaget GZ Group är störst med 25 procents ägarandel.

Härav ägs 18 procent åt fonden Health & brands och 7 procent åt Skandiafonden Life equity.

Industrifonden äger 15 procent, grundaren Christer Fåhraeus 10 procent, fackföreningen Metalls riskkapitalbolag Metallica äger 10 procent, och fackföreningen Unionen 4 procent.

Cellavisions vd Yvonne Mårtensson känner sig trygg, i säkert skydd bakom storägarna.

– Det är en prislappsfråga om någon ska kunna köpa Cellavision, säger hon.

En liten öppning för finanshajar är att GZ Group har en begränsad placeringshorisont för sina investeringar, och har i förväg bestämt sig för att sälja sitt aktieinnehav efter ett visst antal år.

– Alla sådana fonder har väl den typen av regler. Därför är det skönt att flera av våra större ägare är ”evergreen-ägare” utan begränsad placeringshorisont, säger Mårtensson och nämner Industrifonden och Fåhraeus.

– Vi ser positivt på Cellavision-aktien, säger Kristian Kierkegaard som är aktieanalytiker på aktiemäklarfirman Remium.

– Det har gått bra för företaget. Deras senaste resultatrapport var stark. Företaget expanderar, och har eller håller på att få myndigheternas godkännande att sälja sina produkter i Kina och Japan, säger han.

Kierkegaard räknar med att Cellavisions omsättning kommer att växa med 24 procent i år.

– De har sålt in sitt system till sjukhus i Sverige, de har fått godkänt i Kina, och håller nu även på att få godkänt i Japan. Det kommer att ge en ordentlig omsättningstillväxt, säger han.

Kierkegaard bedömer det som troligt att Cellavision blir godkänt i Japan.

Cellavision har i princip inga skulder.

– Vi bedömer att Cellavision inte är ett högriskföretag, säger Kierkegaard.