Shippingfolk utmanar SJ

Han och flera andra svenskar som bor utomlands ligger bakom satsningen som ska skaka SJ. Den okände redaren Måns Bolin med London som bas är huvudägaren.

– Planerna har funnits länge. Men det har tagit tid att få alla trafiktillstånd eftersom vi hade problem att komma åt spåren, säger Ulf Smith till Realtid.se. Han bor i London och sysslar med rederiverksamhet utan att vilja berätta så mycket mer.

Ett hinder var och är trängseln vid Stockholms Central. I rusningstider är rälsen stundtals överbelastad och Banverket sa därför nej till ansökan.

Men nu har alltså SJ och norska NSB konkurrens på banan mellan Stockholm och Oslo.

Sanningen är att Unionsexpressen har genomgått en hård strid för att överhuvudtaget kunna köra linjen.

– SJ vill ta död på oss och via byråkratin lägga krokben. Men vi fick hjälp av Järnvägsstyrelsen, säger Ulf Smith.

SJ har trafikmonopol på persontransporter inom Sverige och NSB på den norska sidan. En passagerare får inte kliva av i Karlstad, trots att tåget gör ett stopp där.

– Vi är säkra på att EU kommer att ändra på de här reglerna 2010.

Unionsexpressens satsar på komfort i gamla fina 1960-talsvagnar.

– Anledningen är att de är mycket mer bekväma med stora fåtöljer än dagens vagnar. Se vad de vackra där är. Överhuvudtaget försöker vi göra resan till en upplevelse, säger Ulf Smith när han visar upp tågsetet som står uppställt Hagalund en bit från Stockholms Central. Tåget putsas och fejas innan nästa avgång. Allt ska vara rent och snyggt. Han har med sig Unionsexpressens vd Kurt Lundahl och Lennart Sandberg som ansvarar för att tågen går som de ska.

Unionsexpressen har dammsugit Sverige på gamla vagnar som rustas upp.

Restaurangvagnen ska uppfattas som lyx jämfört med konkurrenterna. Men det ska ändå inte slå hål på resenärernas plånbok. Trerättersmenyn går på 300 kronor och glas Dom. de l`Eglantiére Chablis för 70 kronor.

– Men toast skagen och tågets pytt i panna är det som går mest, påpekar köksmästaren Roger Johanzon.

På sikt ska det också bli en barvagn med pianist och snyggt uniformerad musikkår vid avgångarna. Tåget ska också ha ett bibliotek.

– Orientexpressen är föredömet, säger Ulf Smith.

Hittills har 75 miljoner kronor investerats i tåglinjen. Det inbegriper också ett delägande i det norska Ofotbanen som har tillståndet att köra på linjen.

Avgångarna sker på eftermiddagarna alla dagar i veckan. Om fyra månader räknar företaget att utöka till två avgångar per dag och Unionsexpressen har så här långt anställt ett tjugotal person. Det handlar både om lokförare och ombordpersonal. Unionsexpressen tar 700 kronor för en enkel resa och det är något dyrare än SJ. Samtidigt lockar Unionsexpressen med kortare restid, dryga fem timmar jämfört med de sex timmar som SJ/NSB kör på och det hänger på färre stopp längs banan.

På Realtid.se fråga om Unionsexpressens punktlighet uppstår dock internt käbbel mellan Ulf Smith, Kurt Lundahl och Lennart Sandberg. De olika buden varierar mellan 85 till 98 procent som Ulf Smith hävdar är det rätta talet.

– Vi hade problem en vecka med ett trasigt lok som gjorde att vi fick bussa resenärerna. Men vi gör allt för det ska fungera, säger han.

När blir det vinst tror du?

– Jag vill inte lämna ut några kalkyler. De går direkt till SJ i så fall. Vi gör det här för att det är roligt. Vi är också det enda bolaget utan statliga subventioner, säger Ulf Smith.

– Vi är uppe i 1.000 resenärer under en månad. Kan vi nå 3.000 är vi nöjda. Nästa år kommer vi att vara där.

Tåget avgår från Stockholm på eftermiddagen och går tillbaka från Oslo nästföljande morgon. En ytterligare avgång innebär att tåget också avgår på morgonen från Stockholm.

– Vi tror att det totalt sett kommer att gynna båda avgångarna med fler passagerare, säger Ulf Smith.