SCB: Tillväxten 3,6 procent

Det enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Tillväxten i den svenska ekonomin var högre än väntat och det var framför allt den fortsatta konsumtionsfesten och näringslivets investeringar som drog upp BNP med 3,6 procent. Näringslivets sysselsättning, mätt som antalet arbetade timmar, steg med 4,9 procent. Detta är den starkaste sysselsättningsökningen sedan nationalräkenskaperna började redovisa kvartalsberäkningar 1970, enligt SCB.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,5 procent och enligt SCB ligger detaljhandelns försäljning på en fortsatt mycket hög nivå. Näringslivets investeringar ökade med 10,6 procent och industrins investeringar ökade med hela 22 procent.

Exporten ökade med 5,9 procent och importen ökade med 7,8 procent.

BNP-tillväxten för andra kvartalet ligger i linje med vad Konjunkturinstitutet räknade med i sin juniprognos.

– Utvecklingen på arbetsmarknaden sticker ut och gäller den kraftiga ökningen av antalet arbetade timmar. Allt lägre sjukfrånvaro och en kraftig tillströmning av nya jobb är förklaringen, säger KI-chefen Mats Dillén till TT.

– Men samtidigt faller produktivitetstillväxten och därmed ökar kostnadstrycket i företagen. Det betyder att inflationstrycket i hela ekonomin ökar.

Tidigare har företagen kunnat producera mer utan att behöva nyanställa personal.

Den utvecklingen är nu bruten och står sig den trenden ökar inflationstrycket och därmed risken för fler räntehöjningar på sikt, enligt Mats Dillén.

Även enligt Sven-Arne Svenssom, chefekonom på Erik Penser Fondkommission, ökar nu inflationstrycket i den svenska ekonomin och därmed risken för fler räntehöjningar.

– Kortsiktigt är det så, men samtidigt kan Riksbanken på lite längre sikt glädja sig åt den höga investeringsökningen, som innebär att eventuella flaskhalsar byggs bort eller reduceras, säger Sven- Arne Svensson.

Han tror att Riksbanken under hösten kommer att höja reporäntan i två steg, från 3,50 procent till 4 procent fram till årsskiftet.