Sannolikt får vi leva med ännu högre volatilitet under sommaren och resten av året

För det första, och viktigast, flaggar den amerikanska centralbanken, Fed, för en mer utdragen och problemfylld återhämtning av den amerikanska ekonomin; den skyhöga arbetslösheten förväntas falla betydligt långsammare än vad det samlade investerarkollektivet haft i sina aktiekurskalkyler. 

I slutet av 2020 uppskattar Fed att arbetslösheten smugit sig ner under 10 procent, och ett år senare landar arbetslösheten på fortsatt höga 6,5 procent enligt centralbanken. Det bådar inte gott för konsumtionsutvecklingen i USA, där konsumtionen står för två tredjedelar av BNP.  

Detta gör att Fedchefen Jerome Powell räknar med att den nuvarande coronasmittade centralbanksräntan på 0 procent inte kommer att justeras förrän i slutet av 2022 eller i början av 2023. Den negativa, eller kanske snarare realistiska, synen på arbetslöshetens utveckling lär betyda att Fed och den amerikanska regeringen tvingas pumpa in ännu mer stöd och  stimulanser i ekonomin för att hjälpa en bräcklig återhämtning. Det i sin tur försämrar de amerikanska finanserna ytterligare. 

För det andra börjar det dyka upp oroväckande signaler om att den illasinnade viruspandemin inte riktigt vill ge med sig som förväntat utan verkar snarare blossa upp på nytt i vissa delar av världen, bland annat i USA. Nya nationella “lockdowns” vore en katastrof för den globala ekonomin och aktiemarknaderna. Så illa behöver det kanske inte bli, men det ligger i farans riktning att de nationella och tillväxtdämpande restriktionerna ligger kvar betydligt längre än vad investerarkollektivet räknat med under den mycket starka uppgångsfasen på aktiemarknaderna från botten 23 mars.  

Inte så konstigt att volatiliteten återigen stiger i aktiemarknaderna. Den mycket brutala kursslakten i New York under torsdagen i förra veckan är en tydlig varningssignal och skäl för rädslans anhängare att få blodvittring igen. Den mycket låga marknadsvolatiliteten som präglade aktiemarknaderna pre-corona har förbytts i betydligt högre nivåer trots den extremt snabba återhämtningen sedan mars. Sannolikt får vi leva med ännu högre volatilitet under sommaren och resten av året.  

För det tredje har investerarkollektivets “se-igenom-strategi” där marknadsaktörerna valt att bortse från den kortsiktiga försäljnings- och vinstutvecklingen bland börsbolagen och fokuserat på 2021 istället drivit upp de kortsiktiga, och de långsiktiga, värderingsmultiplarna till farligt höga nivåer. Naturligtvis finns det goda skäl att tro på en mycket stark vinstutveckling under, framför allt, andra, tredje och fjärde kvartalet nästa år jämfört med annus horribilis 2020, men det är ytterst tveksamt om börsbolagen mäktar med att upprepa eller överträffa vinstnivåerna från 2019. Arbetslösheten och segdragna effekter från viruspandemin lär hämma försäljningen under lång tid. 

Signalen från aktiemarknaden var för några dagar sedan att det var fullt möjligt att de aggregerade vinstnivåerna skulle klättra tillbaka till minst 2019 års nivå när viktiga globala aktieindex nosade på tidigare rekordnoteringar. 

Ett gammalt uttryck från Wall Street lyder “don’t fight the fed” vilket kan vara bra att ha med sig när investeraren försöker treva sig fram på en allt mer osäker börs.