Efter fyra års krig har ryska löner dragit ifrån produktiviteten så kraftigt att civila företag inte längre kan hänga med i Kremls kapplöpning om arbetskraften. Utvecklingen beskrivs som en slags krigsversion av ”holländska sjukan”.
Rysslands löner skenar – den civila ekonomin tar smällen
Enligt Bloomberg Economics har lönerna sedan krigsutbrottet 2022 stigit snabbare än produktiviteten, ungefär fem procentenheter, i nivå med den oljedrivna högkonjunkturen på 2000-talet och långt över genomsnittet på cirka en procentenhet åren 2009–2021.
Missa inte: Rysslands enda tv-tillverkare tvingas lägga ner. Realtid
Mekaniken bakom påminner om den så kallade holländska sjukan, men i stället för oljeintäkter är det de militära utgifterna som drar arbetskraft och kapital till försvarssektorn och urholkar konkurrenskraften i resten av ekonomin.
Omfattningen syns i siffrorna. Dagens PS har tidigare rapporterat att försvarsindustrin på tre år rekryterat omkring 800 000 arbetstagare, vilket fördjupat arbetskraftsbristen i civila sektorer och drivit upp lönerna.
Rekordlåg arbetslöshet – och skenande soldatlöner
Utrymmet att lätta på trycket är litet.
Arbetslösheten ligger på rekordlåga drygt två procent samtidigt som kriget varje år sväljer stora mängder män ur arbetskraften.
Läs även: Svenske spionchefen: Sanningarna Ryssland döljer. Dagens PS
Ryssland siktar på att skriva kontrakt med 409 000 soldater i år, vilket motsvarar ett utflöde på upp till 34 000 man i månaden från den civila arbetsmarknaden.
För att locka frivilliga utan en impopulär mobilisering måste Kreml hålla ersättningarna höga. En kontraktssoldat tjänade fyra gånger snittlönen 2022, men nu snarare det dubbla.
Avmattningen har redan börjat
Samtidigt saktar löneracet in. Lönerna för nyanställda i november ökade med knappt sju procent, en markant inbromsning från nära 19 procent i början av året, medan arbetslösheten låg kvar på rekordlåga 2,2 procent.
Missa inte: EU ger 1,4 nya miljarder till Ukraina – från ryska tillgångar. Realtid
Med den krigsdrivna högkonjunkturen bakom sig går allt fler bolag in i sparläge.
Vart tionde ryskt företag överväger att dra ned på personalen, medan järnvägsbolaget RZD planerar att skära cirka 6 000 tjänster i den centrala administrationen.
En ond cirkel för Kreml
För centralbankschefen Elvira Nabiullina är obalansen ett växande problem.
Tanken att höga räntor skulle flytta arbetskraft från svaga till produktiva företag har inte infriats, eftersom statligt stöd till stora, ineffektiva bolag bromsar omfördelningen.
Resultatet är en ond cirkel där bristen kräver högre produktivitet genom investeringar, men de höga räntorna stryper just de investeringarna, särskilt utanför de statligt gynnade prioriterade sektorerna.
