Ryssland is da shit!

Från början startades fonden år 1997 så från dess fyller fonden 15 år i dagsläget. Sedan starten och fram tills 2010 ingick fonden i aktiemäklarfirman HQ och dess fondbolag HQ Fonder, men efter att HQ kraschade efter tradingförluster har både HQ:s kvarvarande verksamhet och HQ:s fondbolag sedermera hamnat i aktiemäklarfirman Carnegies ägo där fondbolaget numera heter Carnegie Fonder.

HQ:s Rysslandsfond förvaltades de första åren av Jan-Olov Olsson. Han flyttade sedan till Alfred Berg för att förvalta deras Rysslandsfond. Samtidigt var Colliander på Handelsbanken och förvaltade Östeuropafonden där, men rekryterades till HQ Fonder för att år 2000 ta över Rysslandsfonden efter Olsson.

Så de senaste tolv åren är det Colliander som haft hand om fonden.

Realtid.se får tag på Colliander själv.

Om er Rysslandsfond har stigit med drygt 400 procent sedan starten, hur är det då jämfört med index för Moskvabörsen?

– Det är väsentligt bättre.

Vad är orsaken till att ni har lyckats så bra?

– Huvudorsaken är väl egentligen att vi är ”stockpickers” och jobbar med en väldigt begränsad aktieportfölj med aktieinnehav i cirka 30 bolag. Dessutom har vi väl haft en ganska försiktig profil. Vår strategi med ganska låga risker har fungerat.

Väljer ni era aktieinnehav utifrån aktieanalytikernas rekommendationer?

– Absolut inte. Vi gör egna bedömningar.

Collianders metod är att helt enkelt fokusera på att hitta billiga aktier i bolag med bra företagsledningar.

– Ibland är det svårt att hitta ryska bolag med bra företagsledning, men det håller på att förbättras.

Colliander gillar även aktier med hög direktavkastning (aktieutdelning delat med börskursen).

– Vi vill ine ha aktier i bolag som vill ha pengar från oss, utan vi vill att bolagen ska betala ut pengar till oss. Det är vår generella förvaltningsfilosofi på Carnegie Fonder. Carnegies Sverigefond har samma strategi.

Och Carnegies Rysslandsfond är inte försumbar till storleken. Den förvaltar i dagsläget ett kapital på över 4 miljarder kronor.

Är det den största aktiefonden i Sverige som placerar i ryska aktier?

– Nej, det tror jag inte. Och dessutom har vi själva tidigare varit större. För 1,5 år sedan uppgick vårt fondkapital till 6,5 miljarder kronor.

Därefter har det varit lite generell nedgång i börskurserna i kombination med att investerarna tagit ut en del pengar från fonden.

– Eurokrisen och att investerarna har flyttat kapital till räntefonder har lett till en del kapitalutflöden från aktiefonder med inriktning på emerging markets såsom vår Rysslandsfond.

Så att ert fondkapital har minskat från 6,5 miljarder kronor till 4 miljarder kronor beror inte på att ni har gått på smällar i era aktieplaceringar?

– Nej, det har vi inte gjort. Men det kan hända att man går på smällar. Det går inte att garantera att det undviks. Fast vi har ganska mycket erfarenhet och är rätt försiktiga och luttrade i vår förvaltning. Vi har hållit på rätt så länge med det här.

Rysslandsfonderna hos Swedbanks fondbolag Robur och fondbolaget East Capital är större än Carnegies.

Enligt fondanalysföretaget Morningstar har East Capitals Rysslandsfond ett fondkapital på nästan 10 miljarder kronor medan Swedbank Roburs Rysslandsfond har ett fondkapital på nästan 8 miljarder kronor. Det är ett helt team som förvaltar East Capitals Rysslandsfond medan det är Elena Lovén och Kristofer Barrett som förvaltar Swedbank Roburs Rysslandsfond enligt Morningstar.

Mätt över de senaste fem åren är det dock faktiskt Carnegies Rysslandsfond som har gått bäst (minst dåligt) med en värdeminskning på 24 procent, medan East Capitals Rysslandsfond haft en värdeminskning på 32 procent och Swedbank Roburs Rysslandsfond har haft en värdeminskning på 36 procent.

Hittills under 2012 ligger dock East Capital först med en värdeökning kring 6 procent medan både Swedbank Robur och Carnegie ligger kring 5 procent.

Allra bäst av Rysslandsfonderna har dock den gått som förvaltas av finska aktiemäklarfirman Evli. Den har haft en värdeökning kring 10 procent.

Medan Carnegies Rysslandsfond har en årlig avgift på 2,5 procent av fondkapitalet. East Capitals Rysslandsfond ligger också på 2,5 procent per år medan Swedbank Roburs Rysslandsfond ligger på 2,4 procent.

– Stockholm är ett av de största ställena för investeringar i ryska aktier (utanför Ryssland). Bara London är större. Det finns ganska mycket Rysslandspengar i Sverige, säger Colliander.

Av de cirka 30 aktieinnehaven i Carnegies Rysslandsfond utgörs de tre största av aktieinnehav i Sberbank, Surgutneftegaz och Gazprom. Härav har fonden köpt preferensaktier i Surgutneftegaz.

Vad är det intressanta med dessa tre bolag?

– Sberbank är en ganska billig aktie. Det är den ledande banken i Ryssland och den är välskött, växer ganska kraftigt och betalar ut pengar.

– Surgutneftegaz är väldigt billigt. De har en stor kassa och aktien ger en god direktavkastning på 10 procent per år. Kassan uppgår till 30 miljarder dollar och hela bolaget är inte värt så mycket mer än så på börsen.

– Gazprom värderas till ett p/e-tal under 3 och har en direktavkastning på 6-8 procent per år.

Den ryska gasjätten Gazprom har väl enorma investeringsbehov?

– De gör alldeles för stora investeringar. Deras ”cap ex” (capital expenditures, det vill säga investeringar) är långt ifrån effektiva. Men Gazprom-aktien är så billig att aktien är köpvärd ändå.

Hur har det gått för er hittills i år?

– Vår portfölj har väl haft en värdeökning kring 5 procent medan index för Moskvabörsen ligger ungefär oförändrat.

Fondandelarna i Carnegies Rysslandsfond handlas i kronor men fonden köper sina aktier i ryska rubel. Förr handlades ryska aktier i dollar men på senare tid har de börjat handlas i rubel.

– Ryssland håller på att reformera sitt system för börshandeln. Deras olika börser går samman och de går över till rubel som handelsvaluta.

Finns det någon speciell aktie i er aktieportfölj som du hoppas särskilt mycket på?

– Det kan jag inte säga. Man ska se det som en portfölj som hänger ihop.

Kan du själv ryska?

– Ja. Från början läste jag ryska på 80-talet när jag gick den internationella ekonomlinjen på universitetet. Sedan har jag bott sex år i Ryssland i början av 90-talet. Det var spännande.

Vad gjorde du då i Ryssland?

– Jag jobbade först på Exportrådet i något år och sedan på Handelsbanken.

Såg du under din tid i Ryssland några av de ryssar som sedan blev stormrika oligarker?

– Ja, det gjorde jag.

En av de som Colliander träffade var Mikhail Khodorkovsky som senare blev en av de rikaste personerna i Ryssland med sitt oljebolag Yukos men drogs sedan in i en omfattande skatterelaterad rättsprocess som Khodorkovsky själv protesterat kraftigt emot. Ett resonemang har varit att det var ryska politiska ledaren Vladimir Putin som velat sätta dit Khodorkovsky för att Khodorkovsky började utmana Putin på det politiska området, vilket Putin varnat oligarkerna för att göra. Putin själv förnekar alla oegentligheter.

– När jag bodde i Ryssland på 90-talet så ägde Khodorkovsky en bank, så jag var och hälsade på honom där då, berättar Colliander.

Tror du att Khodorkovsky är skyldig i sin rättsprocess?

– Jag har ingen aning. Det sker så mycket konstigt i Ryssland. Det finns enorma problem i Ryssland framför allt inom politiken, så det finns politiska och demokratiska risker att beakta i landet.

Men det är inte så stora risker att man bör avhålla sig från att köpa ryska aktier eller fonder som köper ryska aktier?

– Riskerna är något man får ta hänsyn till om man äger ryska aktier. Det gör att man som investerare måste kräva en ”riskpremie” (extrahög förväntad avkastning).

– Och den politiska konjunkturen i Ryssland går lite upp och ned vilket påverkar aktiemarknaden också.

Hur pass intressant är det att köpa ryska aktier i nuläget?

– Ryska aktier är generellt väldigt billiga just nu. Värderingsnivån för ryska aktier innebär att de har en rabatt kring 50 procent jämfört med aktier på övriga emerging markets.

Ryska aktier brukar ha en värderingsrabatt jämfört med aktier i andra emerging markets, men den rabatten brukar variera och kan enligt Colliander pendla från 15-50 procent.

– När det blev fokus på problemen i Spanien och Grekland ökade Rysslandsrabatten, och just nu är Rysslandsrabatten rekordhög.

Däremot var den rekordlåg före den allmänna finanskrisen 2008/2009.

Det kan tyckas märkligt men ryska aktiekurser brukar röra sig i takt med spanska obligationsräntor och sydeuropeiska räntenivåer.

En stor del av den ryska ekonomin är oljerelaterad så oljepriset är också viktigt för den ryska ekonomin, men enligt Colliander är egentligen den generella globala riskpremien på finansmarknaderna ännu viktigare. Och den globala riskpremien har ökat på grund av faktorer som eurokrisen och ”fiscal cliff” i USA som egentligen inte alls har med Ryssland att göra.

– Ryssland i sig har en väldigt god ekonomi med överskott i statsbudgeten och världens tredje största valutareserv. Den ryska ekonomin växer och lander har i princip inga skulder.

I sitt förvaltningsarbete träffar Colliander i princip alla företagsledningar i de bolag som han köper aktier i åt Carnegies Rysslandsfond.

– Jag har inte varit runt i alla hålor där de ryska börsbolagen kan ha sina huvudkontor, men ofta kommer de ryska bolagsledningarna hit till Sverige då man kan träffa dem här.

Colliander vill inte säga vilka banker och aktiemäklarfirmor han handlar aktier via för Carnegies Rysslandsfond.

– Men det blir mest via mäklarfirmor i London samt några lokala ryska firmor.

Fiscal cliff i USA kan förenklat beskrivas som de regler som inför varje års statsbudget i USA innebär automatiska nedskärningar av statsbudgeten om inte politikerna i landet dessförinnan själva kommer överens om vissa nedskärningar. Det anses leda till ekonomisk osäkerhet bland företag och privatpersoner i USA och lägger en hämsko på konjunkturen i landet.

Mikhail Khodorkovsky var år 2004 den rikaste personen i Ryssland och den 16:e rikaste personen i världen enligt Forbes. Men redan hösten 2003 inleddes hans juridiska problem då han arresterades för första gången.