Rättsrötan kring Barsebäck

Regeringsrätten avslog i måndags de 321 privatpersonernas ansökan om rättsprövning av regeringens beslut att stänga Barsebäcks andra reaktor. Privatpersonerna överklagade i egenskap av näraboende till Barsebäcksverket som boende i Kävlinge , den kommun i vilken Barsebäcksverket ligger. Liksom vid avslaget om Kävlinge kommuns överklagande hänvisade regeringsrätten till att de 321 privatpersonerna inte kunde ses som enskilda parter i sakfrågan.

Att Kävlinge kommun och de 321 närboende inte har rätt att begära rättsprövning av regeringens beslut innebär i praktiken att det inte finns någon som har chans att överklaga det politiska beslutet.

Sydkraft avtalade nämligen bort sin rätt att överklaga vid stängningen av den första reaktorn.

– Vi drev processen den gången. Men sedan skrev vi bort rätten att överklaga, det ligger avtalet från den första stängningen till grund för, säger Gert Lyngsjö, chef för elproduktion på Sydkraft.

Enligt regeringsrådet Susanne Billum är just ” bolagen de uppenbara enskilda parterna”, det vill säga ägarna Sydkraft och Vattenfall. Av dessa två har alltså Sydkraft ingen möjlighet att överklaga, och att statliga Vattenfall skulle välja att begära rättsprövning ses som osannolikt.

– Det finns inga rättsliga möjligheter att överklaga regeringens beslut. Det är märkligt och lätt att vara mycket kritisk till detta, säger Joakim Nergelius.

Han jämför också med politiska beslut som fattas på kommunal nivå. Då finns det något som kallas kommunalbesvär som de boende i en kommun kan använda sig av.

– Det är medborgarnas skydd mot politiskt godtycke som alltså saknas när regeringen fattar beslut, säger han.

Enligt Joakim Nergelius är regeringsrättens beslut dessutom tunt motiverat.

– Man får en känsla av att man inte vill gå in i frågan, som om man vill tona ned det hela och behandla beslutet som självklart eftersom det är politiskt känsligt, säger han och jämför med när stängningen av Barsebäck I överklagades.

Då var regeringsrättens beslut runt 85 sidor långt.

Susanne Billum, regeringsråd och en av de som undertecknat regeringsrättens beslut, tycker inte att det är något konstigt med beslutet.

– Det ser ut som det brukar göra. Att det är kortfattat är inte så ovanligt i rättsprövningsmål, säger hon.

Joakim Nergelius håller inte med.

– Men det är otroligt torftigt motiverat. Man ställer sig frågan om var gränsen går för närboende. Och om närboende inte alls räknas in som enskild part så borde regeringsrätten slå fast det med ett prejudikat, säger Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet.