Två separata krafter pressar nu samma marknad. Utländska investerare drar sig strukturellt ur amerikanska statspapper samtidigt som Japan tvingas tömma sina valutareserver för att rädda yenen. Resultatet syns i långräntorna och når svenska sparare via en omväg.
Placerare flyr amerikanska statspapper – Japan tömmer reserverna
För första gången någonsin efter finanskrisen överstiger de utländska aktieflödena till USA flödena till räntebärande papper, konstaterar George Saravelos, global chef för valutaanalys på Deutsche Bank, i en analys.
Bankens beräkningar visar att utländska investerares andel av utestående amerikanska statspapper har fallit från över 50 procent på toppen till omkring 30 procent i dag, samtidigt som innehaven av amerikanska aktier har ökat, skriver CNBC.
Läs mer: USA:s statsskuld skenar – slår mot resten av världen. Dagens PS
Förklaringen han själv ger är att den amerikanska privata balansräkningen blomstrar med AI och rekordhöga marginaler, medan den offentliga fortsätter att försämras med underskott över sex procent så långt ögat når.
Statsskulden passerade 40 biljoner dollar förra månaden, och budgetunderskottet väntas landa på omkring 2,1 biljoner dollar för räkenskapsåret som slutar 30 september, mer än sex procent av BNP enligt Congressional Budget Office.
Beteendeförändringen syns hos de största ägarna. Norges Bank Investment Management, som förvaltar världens största statliga fond, har föreslagit att minska andelen statsobligationer i räntejämförelseindexet. Genomförs förslaget faller amerikanska statspapper från cirka 34,1 till 21,9 procent av obligationsportföljen.
Kina höll omkring 633,4 miljarder dollar i juni i år, ned från 731,4 miljarder ett år tidigare.
Japan tömmer reserverna
Parallellt pågår något som inte är strukturellt utan akut.
Japans valutareserver föll i augusti med rekordstora 79,6 miljarder dollar, eller 6,18 procent, till 1,208 biljoner dollar från 1,287 biljoner månaden innan, enligt finansdepartementets siffror.
Läs också: Därför kan yenens vändning få stora följder för USA. Realtid
Nedgången drevs av utländska värdepapper, till största delen amerikanska statspapper köpta vid dollarköpsinterventioner för ungefär två decennier sedan, som utgör omkring 70 procent av reserverna. Japan lade 15,4 biljoner yen, motsvarande 98,66 miljarder dollar, på intervention mellan 30 juli och 26 augusti. Det är den största enskilda månadsinsatsen någonsin.
Totalt har 27,1 biljoner yen spenderats hittills i år, den största årssumman på record.
Bloomberg drog dagen innan slutsatsen att Japan sannolikt sålt Treasuries för att finansiera operationen. Reuters siffror gör den tolkningen rimlig men inte bevisad, nedgången kan också vara värderingseffekter och andra tillgångsslag.
Det finns en väg runt försäljningar. Tokyo och Washington har pekat på att Japan kan använda en Fed-facilitet från pandemitiden som låter landet skaffa dollarlikviditet utan att sälja amerikanska statspapper rakt av.
Testet ligger på 4,8 procent
Marknaden prisar redan in en del av detta. Matt Maley, chefsstrateg på Miller Tabak, pekar ut 4,8 procent på den tioåriga räntan, nivån från januari 202, som ett test där ett varaktigt genombrott skulle skapa ”meningsfulla problem” för andra tillgångsslag.
Han noterar att marknadens tröskel successivt har flyttats uppåt, från 4,4 till 4,5, 4,6 och 4,7 procent, och att finansdepartementets försök att prata ned räntorna hittills inte gett önskad effekt.
Missa inte: Alla vill ha USA:s statspapper – trots ett växande skuldberg. Realtid
Michael Chen, chef för Noah ARK Hongkong, varnar för att en oordnad uppgång i de långa räntorna kan utlösa omprissättning i allt som bygger på kassaflöden långt fram i tiden: ultralånga obligationer, högt värderade tillväxtaktier, kommersiella fastigheter och onoterade tillgångar.
Den trettioåriga räntan har legat över fem procent i 55 dagar hittills i år, den längsta perioden sedan 2006.
Vad det betyder för svenska sparare
De svenska pensionsjättarna har till stor del redan agerat. Alecta har sedan början av 2025 i flera omgångar minskat innehavet av amerikanska statsobligationer och samtidigt hållit en hög valutasäkringsgrad mot dollarn. Direktexponeringen är alltså inte längre den stora frågan.
Läs även: Nya USA-signalen kan påverka din globalfond. E55
Den stora frågan är i stället att amerikanska långräntor prissätter i princip allt annat. Stiger de av strukturella skäl, inte konjunkturella, blir effekten på svenska portföljer bredare än en post i ränteportföljen. Den slår mot aktievärderingar, mot kostnaden för att valutasäkra dollartillgångar och mot avkastningen i globalfonder där USA-vikten redan är hög.
