Osänkbara fonder: Ditt trygga sparande har blivit en risk

En smalare börs bakom breda index

Konsekvensen blir en allt mer koncentrerad marknad. Forskning och analyser från flera håll visar att en oproportionerligt stor del av börsuppgången de senaste åren kan härledas till ett begränsat antal mycket stora bolag, enligt C Worldwide Asset Management.

För sparare i globala indexfonder innebär det ofta en kraftig exponering mot amerikanska storbolag, särskilt inom tekniksektorn. Namnet globalfond kan låta diversifierat, men om man skrapar på ytan är de ofta beroende av hur ett fåtal aktier utvecklas.

Det är inte nödvändigtvis ett problem i uppgång. Tvärtom har det varit en viktig förklaring till den starka avkastning som gjort indexsparande så attraktivt.

Men koncentration innebär också att risken samlas.

Flöden som förstärker rörelser

En återkommande invändning från både akademiskt håll och centralbanker är att det växande passiva kapitalet kan förstärka rörelser på marknaden, vilket bland annat Handelshögskolan har skrivit om.

När pengar strömmar in i indexfonder köps alla ingående aktier samtidigt. Det pressar upp priserna brett och ökar samrörelsen mellan bolag. Kurser rör sig mer i takt, även mellan företag med helt olika förutsättningar.

Samma mekanism gäller i nedgång. När kapital lämnar indexfonder säljs allt, oavsett kvalitet. Det kan göra börsfall mer synkroniserade och svårare att bromsa.

En analys från ECB pekar på att marknaden blivit mindre elastisk – att relativt små kapitalflöden får större genomslag än tidigare.

Det ökar risken för snabba, breda rörelser snarare än selektiva nedgångar.

Det trygga sparandets paradox

Här uppstår en paradox. Det som upplevs som tryggt för individen kan, i tillräckligt stor skala, skapa sårbarhet i systemet. Och i förlängningen risk för individen.

Indexfonder fungerar utmärkt som långsiktigt sparande i en stabil marknad. Men när passivt kapital dominerar riskerar det att göra marknaden mer likriktad, mer koncentrerad och mer känslig för förändrade flöden.

Det betyder inte att indexsparande plötsligt är fel val för den långsiktige småspararen.

Men det väcker viktiga frågor. Hur mycket passivt kapital klarar marknaden av? Vad styr börsvärdet på en marknad där det mesta av kapitalet bara följer index?

Behöver råden uppdateras?

Råden att sprida risken, undvika onödiga avgifter, månadsspara och att sitta still i båten har varit framgångsrika historiskt. Den som fortsatt spara oavsett marknadsläge och som hållit kvar i värdepapper i kriser har oftast belönats över tid.

Det är fortfarande en riktig utgångspunkt.

Samtidigt bygger råden på historiska mönster från en marknad där kapitalförvaltningen såg annorlunda ut. När strukturen förändras, förändras också riskerna.

Allt fler bedömare pekar därför på behovet av större medvetenhet snarare än drastiska omställningar. Att förstå hur index är uppbyggda. Att känna till koncentrationsrisk. Att inse att bred spridning inte alltid betyder jämn riskfördelning.

Och kanske viktigast av allt; att komma ihåg att investeringar på börsen alltid medför risker. Även när det sker genom breda indexfonder.

Inte ett domedagsscenario för passiva fonder

De strukturella riskerna behöver i första hand bedömas av experter och hanteras genom regelverk. Det är knappast något den privata spararen kan ta ansvar för genom sin strategi. Men det är bra att känna till problemet.

Det finns också starka motargument. Passiv förvaltning har sänkt kostnader, ökat tillgängligheten och gjort sparande enklare för miljontals människor.

Dessutom kan ineffektivitet skapa möjligheter. När passivt kapital dominerar kan aktiva investerare fortfarande hitta missade värden. Marknaden är fortfarande inte statisk.

Läs även:
Fed varnar för börsen – 2026 kan bli ett tufft år