Omöjligt e-handla anonymt

Kreditkortsföretaget Visa hoppas att alla som drar sig för att avslöja sitt kreditkortsnummer på internet nu ska våga shoppa loss hemifrån.

Det virtuella kreditkortet, ett tillfälligt kreditkortsnummer utan plastkort, säljs precis som kontantkort för mobiltelefoner i butiker och kiosker i Australien, och på sajten virtualvcard.com. Irland har haft korten sedan 2005, Storbritannien sedan 2006.

Det kan användas överallt där Visas kreditkort accepteras. Det har ingen kredit, utan laddas med upp till 5.000 kronor. För varje kort tar Visa en avgift på 30 kronor.

Oron för att luras på pengar är den vanligaste anledningen till att låta bli att handla på internet, enligt analysföretaget Nielsen. Visa poängterar att korten inte har någon koppling till ägarens bank. Visa ersätter också kortägaren vid bedrägerier, precis som med vanliga kreditkort.

Barn är en stor målgrupp.

– Nu kan mamma eller pappa köpa ett kontantkort och ladda det med ett par hundra kronor så att barnen kan köpa låtar från iTunes, säger Andrew Woodward, informationschef på Visa International, till den australiensiska tidningen The Age.

Med det tillfälliga kreditkortsnumret följer en säkerhetskod (så kallad CVV2) och ett utgångsdatum, precis som för vanliga kreditkort. Bara själva kortet saknas. Det virtuella kreditkortet kan inte användas i kortläsare.

Visa hälsar genom sin pr-byrå att de inte har några planer på att släppa kortet i Sverige.

Visa har däremot liknande lösningar som till fysiska kreditkort av plast från Swedbank och Forex. I Sverige finns sedan länge sajter där användarkonton kopplas till betalningar i en bank, bland annat från företagen Paynova och Payex.

Men det går inte att handla på internet utan att uppge en identitet. För alla lösningar, också i Australien, måste användaren registrera ett konto och uppge en epostadress. I Sverige måste det också finnas ett kreditkort eller ett bankkonto med i bilden.

– Det finns ganska rigorösa penningtvättslagar – både svenska och internationella, säger Per Sunnemark, vd på Paynova.

Lagarna stramades åt efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001. Kortföretagen ser till att de egna reglerna är strängare än lagarna. Bankerna samarbetar också med myndigheterna. Förra året rapporterade bankerna 1.610 fall av misstänkt penningtvätt till finanspolisen.

Men växlingskontoren står fortfarande för tre fjärdedelar av all misstänkt penningtvätt. Ändå går det ju att växla kontanter.

Det är inte risken för kriminalitet, utan utsikterna att tjäna pengar som avgör när bankerna kan sälja kontantkort i Sverige.

– Det finns ingenting som bromsar, det är bara att hala fram lädret och ta sig tid att utveckla, säger Mikael Hellberg på Payex.

Men kortföretagen har låst sig vid att korten måste kunna användas i butikernas kortläsare.

– Det finns lösningar för digitala kort, och någon som funderar på prepaid-kort med Mastercard-stämpel på. Det skulle kunna vara ett papperskort, men måste ha en magnetremsa så att man kan dra det i en läsare.

Men magnetremsorna på vanliga kreditkort är inte tillräckligt säkra. Därför ersätts de med datorchip, EMV.

– Fler och fler går över till EMV. Då går man upp lite i pris, säger Mikael Hellberg.

Kreditkort med chip blir för dyra för att användas som engångskort.