Ny betalnings- anmärkning för Refaat (...)

Det framgår enligt kreditupplysningsföretaget Syna.se.

Beloppet som Hebi är skyldigt Siemens AB, uppgår till 281 kronor. Det är den räkningen som har fått utslaget ”betalningsföreläggande” och står registrerat som att det har lett till en betalningsanmärkning.

– Det stämmer inte att vi är skyldiga Siemens några pengar längre, säger Hebis ekonomichef Lennart Ericsson.

– Det var Siemens själva som slarvade bort vår betalning. De kunde inte hitta den i sitt system. Nu har de återkallat detta som kundfordran, så den räkningen är struken från systemet, säger han.

Realtid.se har tidigare skrivit om att Hebi har obetalda skatteskulder hos kronofogden.

– Ringer du kronofogden nu kommer de säga att vi inte har några sådana obetalda längre, säger Lennart Ericsson.

Däremot hittar Realtid.se flera andra obetalda räkningar.

– Hebi har inga ärenden som har gått till indrivning ännu, men däremot tre registrerade ärenden som har gått till betalningsföreläggande, säger en handläggare hos kronofogden.

De tre ärendena är 7.500 kronor till telekombolaget TDC, 37.500 kronor till aktiebörsen NGM där Hebi-aktien är noterad, samt 23.559 kronor till VPC som hanterar registreringen av ägare till aktier i börsbolag.

Räkningarna till NGM och VPC har betalats, men där återstår administrationsavgifter och dröjsmålsräntor på 1.563 respektive 186 kronor. TDC-skulden på 7.500 är dock ännu obetald, och till det tillkommer även administrationskostnad och dröjsmålsränta som hittills kommit upp i 925 kronor.

Lennart Ericsson påpekar att stora svenska företag som Ericsson, Astrazenca, Skanska och NCC ofta har väldigt många obetalda räkningar hos kronofogden.

– De största bovarna är de stora börsbolagen och även kommunerna som inte ens själva betalar sina skatteskulder och andra räkningar, säger Lennart Ericsson.

– Det verkar som att ni tycker det är lite roligt att jaga just Refaat, för det är sällan som det kommer ut i tidningarna om de många betalningsanmärkningarna i andra bolag.

Enligt Lennart Ericsson har det stått om det i pressen en gång för några år sedan, där en tidning gjorde en utredning.

– De här stora bolagen hade otroligt mycket anmärkningar, och kräver allt längre betalningstider till sina underleverantörer.

– Telekombolaget Ericsson krävde exempelvis en ökning från 90 till 120 dagars betalningstid, vilket drabbar betalningsflödena i små entreprenörsföretag.

Hebis aktuella Siemens-räkning blev försenad eftersom det först inte gick att betala den.

– Räkningsbeloppet var i euro, och det gick inte att betala in pengarna på Siemens svenska eurokonto. Sedan ändrade Siemens det, och då gick det bra. Sedan slarvade Siemens bort vår betalning, men nu är deras krav på oss återkallat, säger Lennart Ericsson.

Hebi och Siemens har tidigare råkat i luven på varandra. Siemens fick i uppdrag att bygga Hebis nya kemifabrik i Egypten.

– Siemens skötte inte installationen på rätt sätt och den blev inte klar i rätt tid. De skulle montera in rostfria rör som sedan började rosta, säger Lennart Ericsson.

De båda gjorde därför en överenskommelse, som innebar att Hebi betalade Siemens en viss summa. Sedan valde Hebi att slutföra arbetet själva.

Siemens skulle från början leverera en ”nyckelfärdig” fabrik för en engångssumma och ytterligare delbetalningar i takt med att ytterligare etapper av fabriken blev klara.

När Hebi insåg att Siemens inte klarade bygget, uppstod en tvist.

– Vi betalade inget till Siemens då, säger Lennart Ericsson.

Han hade möten med högsta Siemenschefen i tyska staden Nürnberg om problemen.

Siemens hade vid kontakt med Realtid.se inte omedelbar koll på den senaste Hebi-räkningen och kommentarer till den.

– Vi har så väldigt många bolag, så det tar en hel dag för mig att ringa runt och hitta varifrån räkningen kommer, säger Siemens svenska presschef Anna Ostelius.

Enligt kronofogden bör man omgående betala räkningar som gått till betalningsföreläggande, eller kontakta inkassoföretaget som har hand om räkningen för att diskutera en uppgörelse.

För Hebis räkningar är Svea Inkasso inkassoföretag för TDC-skulden, Payex Finance inkassoföretag för NGM-skulden och Intrum Justitia inkassoföretag för VPC-skulden.

Om man inte gör någonting kan man drabbas av ”indrivning” då kronofogden tar tillgångar från låntagaren, för att täcka skulden.

Om kronofogden inte får tag på tillräckligt med tillgångar att utmäta, kan företaget begäras i konkurs.

För att kunna göra en indrivning måste låntagaren först få en ”delgivning”, det vill säga informeras.

Det är bara vissa ansvariga personer på ett företag, så kallade ”firmatecknare”, som har rätt att ta emot och svara på en delgivning. I Hebi är det vd Refaat El-Sayed samt övriga styrelsen som är firmatecknare.

Tio dagar från delgivningen, kan kronofogden utfärda ett utslag på att man är betalningsskyldig.

Om låntagaren inte protesterar, och långivaren säger i sin ansökan om betalningsföreläggande att man vill att ärendet ska gå vidare till indrivning, blir så fallet. Då kan man fastställa datum för indrivning om inte långivaren drar tillbaka sitt krav.

Delgivning sker i första hand via vanlig post. Om kronofogden inte får tillbaka något svar, kontrolleras att adressen stämmer.

Om adressen stämmer med den som är registrerad hos Patent- och registreringsverket, kan bolaget anses delgivet enligt ”särskild aktiebolagsdelgivning”. Det sker för Hebi med NGM-skulden den 2 maj, och det har redan skett för Hebi med VPC-skulden från 23 april. För NGM-skulden har långivaren dock inte skrivit i sin ansökan att ärendet ska gå till indrivning. Det krävs för att det ska bli indrivning, och långivaren har rätt att kräva indrivning i efterhand.

Om adressen inte hade överensstämt kan kronofogdens ”delgivningsman” söka upp firmatecknaren antingen på företagsadressen eller i hemmet.

Om kronofogden får svar på delgivningen, kan en indrivning inledas om långivaren begär det.

I så fall inleder kronofogden en utredning av vilka tillgångar som kan tas från låntagaren. Kronofogden har exempelvis rätt att spärra låntagarens bankkonton och ta pengar därifrån.

Innan ett ärende kommer till kronofogden, är det långivaren som överlåter ärendet till ett inkassoföretag. Om inte skulden betalas anmäler inkassoföretaget saken till kronofogden för ett betalningsföreläggande.

Vissa skickar först påminnelser och inkassokrav till låntagaren.

– Men nuförtiden är det många som hoppar över det, och anmäler saken direkt till kronofogden, säger kronofogdens handläggare.

Refaat El-Sayed är vd och största ägare i Hebi Health Care.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se

08-545 87 151