Moderaten Gunnar Axén PO-anmäler Corren

Bakom artiklarna, och det av åklagare avfärdade ryktet om misshandel, ligger en infekterad intern maktstrid bland moderater i Norrköping.

Sent i tisdags kväll postade Gunnar Axén, som är ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, anmälan till PO. I anmälan som Realtid.se läst skriver han bland annat:

”Ett antal personer hade under en längre tid spridit påståenden om att jag gjort mig skyldig till misshandel. Dessa påståenden har man också försökt att plantera i media sedan åtminstone december 2007, men man lyckades inte med detta förrän i början av april i år. Detta ledde till ett antal artiklar i lokalmedia där det skrevs om dessa rykten utan att något namn angavs.

Utifrån dessa artiklar och ett anonymt brev till åklagaren i Norrköping, där han uppmanas att utreda det påstådda brottet utan att det anges i brevet vem som skulle vara gärningsman startar åklagaren den 16/4 en undersökning. Eftersom den påstådda gärningsmannen är okänd för åklagaren får han inleda undersökningen med att klarlägga vem som påstås vara skyldig till brott.”

I samband med undersökningen väljer Östgötacorrespondenten som första tidning i Sverige att publicera Gunnar Axéns namn och bild i en artikel på webben på kvällen den 16 april. Samma artikel trycks även i papperstidningen dagen efter. I artikeln ges han inte någon möjlighet att kommentera vare sig misstankarna som riktas mot honom eller åklagarens beslut att starta en undersökning, utan tidningen nöjer sig med att skriva att de har sökt honom för en kommentar men inte lyckats nå honom.

– De gick ut och namngav mig i ett stadium där åklagaren själv sa att han inte visste vem som var misstänkt, säger Gunnar Axén till Realtid.se.

”I artikeln pekas jag ut som misstänkt för brott i såväl rubrik som ingress och brödtext. Även bild publiceras. Vid denna tidpunkt har åklagaren inlett en förundersökning, men uppger själv att han inte vet mot vem den riktar sig. Tidningens publicering, där jag påstås vara misstänkt för brott, grundar sig således enbart på de rykten som spridits – inte på någon juridisk grund.”.

I brödtexten skrivs vidare: ”Att förundersökning inleds innebär inte att Axén är skyldig till anklagelserna. Denna skrivning ger sken av att jag skulle vara föremål för förundersökningen, vilket inte är korrekt. Tidningens publicering av namn och bild tvingade mig att kommentera de aktuella ryktena och blev därmed uthängd även i andra media (bl a Norrköpings Tidningar, Folkbladet, Östnytt, Radio Östergötland och TV4 Öst) som om jag vore ”misstänkt” eller ”anklagad” för brott. Åklagarens utredning lades ner en månad senare utan att jag vare sig varit polisanmäld, kallad till polisförhör eller blivit delgiven misstanke om brott och än mindre blivit anklagad eller åtalad för något brott. De rättsliga myndigheterna har under denna tid överhuvudtaget inte kontaktat mig. Tidningens utpekande av mig som misstänkt för brott grundade sig således enbart på rykten och saknade grund. Utpekandet av mig fick spridningseffekter till andra media. Denna publicering har kränkt mig djupt och allvarligt skadat allmänhetens förtroende för mig. Även nära anhöriga har drabbats hårt av detta”, skriver Axén i anmälan.

Vad vill du uppnå med anmälan?

– Jag tycker att det är intressant att få klargjort på vilken grund som en dagstidning kan publicera den här typen av uppgifter, säger Gunnar Axén.

Men var det inte relevant att skriva om ditt fall eftersom du är en inflytelserik riksdagsledamot?

– Generellt sätt tycker jag att de har gått lite väl långt i ett antal steg. De första artiklarna som publicerades där jag inte var namngiven var helt och hållet baserade på rykten och skvaller. Sen tyckte jag att Östgötacorrespondenten var väl snabba med att publicera namn och bild. Det fanns rykten och skvaller och ett anonymt brev till åklagaren i vilket man inte namnger vem som skulle vara den påstådda gärningsmannen.

– I det läget startar åklagaren en undersökning för att ta reda på vem som är den påstådda gärningsmannen, och när Corren publicerar namn och bild då har man egentligen bara rykten att gå på. Det fanns alltså inget formellt att ta på under processen. Jag har aldrig varit polisanmäld. Jag har aldrig varit delgiven misstanke om brott. Jag har inte varit på polisförhör, och än mindre anklagad eller åtalad för något.

Du tror inte att din PO-anmälan kan slå tillbaka mot dig själv med tanke på att du i din roll som makthavare får räkna med att tåla lite hårdare granskning jämfört med en vanlig privatperson?

– Vi ska tåla hård granskning, men den måste ändå vara baserad på någonting mer än skvaller och rykten. I det här fallet har tidningen enbart fört rykten vidare utan att kritiskt ifrågasätta dem och därmed har man blivit medhjälpare till dem som spridit ryktena.

– Och det är väl intressant för både mig och andra att få klargjort hur långt media kan gå när de publicerar uppgifter som inte är baserad på någon formell eller saklig grund, utan bara kommer från personer som påstår saker och ting.

I de etiska regler ”Spelregler för press, radio, tv” som anger ramar och riktlinjer för journalisters och redaktioners arbete står bland annat under kapitlet ”Döm ingen ohörd” följande:

”Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Var särskilt varsam i fråga om anmälningar till JO, KO, NO, advokatsamfundet och andra offentliga instanser. Var uppmärksam på att anmälningar och stämningsansökningar kan ha till enda syfte att skada den anmälde.Publicera inte anmälan om brott utan att noga pröva om anmälan kan anses grundad.”

I en krönika publicerad den 26 april skriver Östgötacorrespondentens chefredaktör Ola Sigvardsson om beslutet att publicera Gunnar Axéns namn i tidningen:

”Han har en längre tid omsvärmats av rykten om att ha misshandlat en kvinna. Ärendet har diskuterats inte bara bland Östergötlands moderater, utan ända upp i partihögkvarteret med partisekreteraren Per Schlingman. Corren har valt att på nyhetsplats följa utvecklingen och också bett Axén om kommentar. När åklagaren inledde en formell förundersökning publicerade vi namnet. Vi var först, men en lång rad medier har följt efter.

Varför inte vänta tills vi vet om ryktena är sanna eller falska? En namnpublicering kan inte automatiskt knytas till att det finns en dom, till att någon befunnits skyldig. I så fall blir mediernas namnpubliceringar en del av straffet istället för en del av tryckfriheten. Det är allmänintresset som måste styra. Detta svårfångade begrepp kan definieras som ”den information medborgaren i ett fritt och demokratiskt samhälle har rätt att ta del av”.

När det gäller Gunnar Axén är det rimligt att läsarna – väljarna – får veta vilken riksdagsman som är utsatt för dessa rykten. Inte minst för att de påverkar hans förmåga att fullgöra sitt arbete som politiker. Att ryktena skär från det privata in i politiken blev uppenbart när den dåvarande ordföranden för moderaterna i Östergötland, Jan Owe-Larsson, sade sig inte ha förtroende för Axén och att det inte är troligt att Axén kommer att nomineras för en ny period i riksdagen. Dessa uttalanden fälldes innan Corren namngivit Gunnar Axén. De bidrog, tillsammans med beslutet om förundersökning, till att frågan nådde en sådan nivå att Axéns namn var av allmänintresse.

Oavsett om han är skyldig.”

Andreas Henriksson

Frilansjournalist

redaktionen@realtid.se