Tyska Thyssenkrupp förhandlar om att göra om finansieringen av sitt nya verk för grönt stål i Duisburg. Skälet är att den gröna vätgas som hela stödpaketet byggde på har blivit orealistisk och exakt samma knut har redan strypt svenska Stegras statsstöd.
Miljardsmäll för grönt stål: Drabbar Tyskland – precis som Stegra
Verket i Duisburg är ett av Europas största industriprojekt för att minska koldioxidutsläppen.
Två tredjedelar av de 3 miljarder euro som ligger bakom bygget kommer från den tyska staten och delstaten Nordrhein-Westfalen, rapporterar Reuters. Villkoret var från början att anläggningen skulle drivas på grön vätgas.
Missa inte: Oklart när Stegra startar: ”Komplex övning”. Realtid
Men vätgasen har blivit för dyr och för svårtillgänglig för att projektet ska hålla den ursprungliga planen.
För att pengarna ändå ska kunna betalas ut har bolaget under en längre tid förhandlat med både EU-kommissionen och den tyska regeringen om att skriva om stödvillkoren, så att verket kan starta på naturgas och ställa om till vätgas i ett senare skede.
EU godkänner omskrivningen
Nu tycks förhandlingen ha nått ett genombrott. Enligt finanschefen Axel Hamann har kommissionen godkänt den planerade ändringen och bekräftat att den är förenlig med EU:s statsstödsregler.
Läs även: Stegra: Pensionspengarna betalar – Wallenberg bestämmer
Det innebär, enligt Hamann, att staten ”snabbt” kan genomföra ändringen och justera stödbesluten därefter.
Formuleringen bör läsas med viss försiktighet. Något formellt regeringsbeslut om de nya villkoren tycks ännu inte vara fattat, Hamann beskriver snarare ett läge där hindren är undanröjda än ett avslutat ärende.
Samma problem i Boden
För en svensk publik är parallellen till Stegra svår att missa.
Bolaget bygger i Boden det som ska bli Europas största anläggning för vätgasbaserat stål och har mött samma grundproblem, höga vätgaspriser och en osäker stödbild.
Missa inte: ”Tydlig betydelse för Sverige”: Wallenberg om Stegra. Realtid
I november 2025 fick Stegra ett kraftigt reducerat statligt stöd. Regeringen beviljade ytterligare 37 miljoner euro via Energimyndigheten, utöver de 100 miljoner som betalats ut året innan trots att EU godkänt ett totalt stöd på 265 miljoner euro. Myndigheten valde alltså att inte betala ut hela summan.
Realtid har tidigare rapporterat om hur Bodens kommunala skuld vuxit till 1,5 miljarder kronor medan de utlovade jobben dröjt.
