Matkrisen skapar monstervinster

Benedict Southworth är chef för brittiska World Development Movement, grundare till rättvisemärkningen Fairtrade och kampanjen Make Poverty History.

Enligt honom når prisökningarna aldrig fram till jordbrukare i utvecklingsländerna. Vinsterna stannar inom företagen.

Fyra multinationella företag står för merparten av all handel med livsmedel. Det är amerikanska Cargill, Bunge och Archer Daniels Midland, samt franska Louis Dreyfus.

Cargill ökade vinsten med 86 procent till 6,4 miljarder kronor under perioden december till och med februari.

Cargill äger merparten av gödseltillverkaren Mosaic, som tolvdubblade sin vinst under samma period.

Bristen på konstgödsel hindrar utvecklingsländerna från att öka sina skördar. Priserna har tredubblats.

Jordbrukskemiföretaget Monsantos vinst under december till och mer februari blev 6,9 miljarder kronor – mer än dubbelt så hög som året innan. Aktiekursen har tredubblats på tre år.

Archer Daniels Midland ökade vinsten med 42 procent till 3,2 miljarder kronor under december till februari. Rörelsevinsten för spannmålsförsäljningen ökade från 130 miljoner kronor till 2,1 miljarder kronor.

Också stormarknaderna tjänar pengar. ICA-ägaren Ahold, listad på Euronext i Amsterdam, ökade vinsten med 9,2 procent under fjärde kvartalet, trots vikande försäljning i USA.

Enligt Cargills analys avspeglar de ökade vinsterna på ”den samlade effekten av investeringar”. Men under samma period har priset på ris nästan fyrdubblats. Priset på vete har fördubblats.

Enligt Världsbanken hotas 100 miljoner människor av svår hunger. I stora delar av Afrika svälter mer än en tredjedel av befolkningen.

I Mexiko, Haiti, Marocko och flera länder i västra Afrika, Egypten, Indien och Indonesien har de skenande matpriserna redan lett till hungerkravaller.

Asiatiska utvecklnigsbanken konstaterar i en rapport att de skenande matpriserna leder till inflation, som i sin tur stryper konsumtion, sparande och investeringar. De stater som höjer räntan för att tygla inflationen försämrar tillväxten ännu mer, skriver brittiska Independent.

– En era med billig mat kan vara till ända, sa bankens chef Haruhiko Kuroda vid en presskonferens i Madrid i söndags.

Flera stater har valt att reglera priserna och förbjuda export. Asiatiska utvecklingsbanken ser hellre hjälpinsatser till svältande.

– Vi tror att riktade ingripanden för att skydda rätten till mat för de mest utsatta och fattiga är mer effektivt för att mildra verkan av de stigande matpriserna, sa Haruhiko Kuroda.

Banken tycker inte om Thailands försök att skapa en kartell mellan risproducerande länder, motsvarande oljeexportörernas OPEC. Istället ska marknadskrafterna verka fritt.

Investeringar i spannmål och kött har nästan femdubblats till mer än 290 miljarder kronor under det senaste året, enligt analysföretaget Agresource.

Spekulation i livsmedel driver upp priserna ytterligare.

Benedict Southworth på World Development Movement tycker att de ökade vinsterna är omoraliska. Men marknadskrafterna skapar inte alltid vinster ens åt de stora företagen.

Tidningen Pravda konstaterar att Ryssland, som 1992 hade 120 miljoner hektar odlad åkermark, under de senaste 15 åren lagt 40 miljoner hektar i träda, eftersom de privatägda jordbruken inte finansierar maskiner och utsäde lika effektivt som kolchoserna gjorde under Sovjettiden.

Under 2007 producerades 75 miljoner ton spannmål i Ryssland. Genom att odla upp all mark som nu ligger i träda och planera skördarna på den redan brukade marken bättre, kan produktionen ökas till 300 miljoner ton utan att bryta ny mark, skriver Pravda.