Tyskland befinner sig i ett historiskt vägskäl där landet för första gången sedan andra världskriget måste formulera en egen säkerhetsstrategi utan att kunna luta sig mot USA.
Tysk varning: "Vi kan inte lita på USA"
Det menar Patrick Keller, chef för Center for Security and Defense vid den tyska tankesmedjan DGAP (German Council on Foreign Relations), på pressdragning om tysk utrikes- och säkerhetspolitik.
”Vi kan inte fundamentalt lita på president Trump och hans administration att leva upp till löftet i artikel 5. Vi har, liksom många i Europa, en påtaglig rädsla för att bli övergivna inom alliansen”, sa Keller, som tidigare arbetat vid det tyska försvarsdepartementet.
Missa inte: Tyskland kan slå igång kärnkraften igen – men vill de? Realtid
Enligt Keller är oron inte begränsad till att USA avstår från att stödja europeiska ansträngningar, det finns även en farhåga om att Washington aktivt motarbetar dem, något som han menar redan syns i delar av förhandlingarna mellan USA och Ryssland om Ukraina.
Smärtsam ”Zeitenwende”
Keller beskrev skiftet i tysk säkerhetspolitik som den ”Zeitenwende”, den historiska vändpunkten, vilket var den term som förre förbundskanslern Olaf Scholz myntade tre dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Tyskland är på god väg mot Natos nya mål på 3,5 procent av BNP till försvaret, med beslut om försvarsinvesteringar på minst 500 miljarder euro efter att skuldtaket undantagits för försvarsutgifter.
Läs även: Tyskland gör nedlagda kolgruvor till Europas största sjölandskap. Dagens PS
Samtidigt varnade Keller för att den tyska befolkningen är märkbart obekväm med utvecklingen. Han beskrev efterkrigstidens Tyskland som ett land som upplevt en ”gyllene era” efter återföreningen: billig säkerhet från USA, billig energi från Ryssland och en växande marknad i Kina.
Samtliga tre pelare håller nu på att falla bort.
”Tyskland känner att vi har varit på toppen av berget, och vart vi än går nu så går det utför, åtminstone ett tag”, sade Keller.
Risk för nationell splittring
En av de viktigaste varningarna gällde risken för att de europeiska försvarssatsningarna blir för nationellt inriktade.
Keller pekade på att de tyska försvarsmiljarderna till stor del går till nationell industri, och att Frankrike och Polen gör detsamma.
”Trots vissa ansträngningar från EU, som SAFE-mekanismen, finns det en tendens att bara tänka på sig själv. Det kan leda till en situation där Europa kan splittras och erövras av andra stormakter var och en för sig”, sade Keller.
Missa inte: Tysklands tillväxt kan halveras av Irankriget. Realtid
Han välkomnade samtidigt Sveriges och Finlands Nato-medlemskap, som enligt honom stärker den europeiska pelaren inom alliansen.
Kina: Från affärsmöjlighet till hot
Keller varnade också för en ”gungbrädsrörelse” i Europas hållning till Kina.
Under Bidenadministrationen skedde enligt honom ett genombrott i tyskt tänkande, där Kina gick från att betraktas som en investeringsmöjlighet till ett reellt hot.
Han pekade på kinesiska investeringar i europeisk kritisk infrastruktur, hamnar i Grekland och Hamburg, trycket att införa Huawei-teknik, samt stödet till Viktor Orbáns regering i Ungern.
Läs även: Volkswagens krisdrag för att vinna tillbaka bilköparna. Dagens PS
Enligt honom börjar dock insikten om hotet från Kina tappa mark när europeiska ledare som Emmanuel Macron och förbundskansler Friedrich Merz söker sig till Peking för att hitta alternativ till den transatlantiska länken.
”Jag lutar starkt åt uppfattningen att Kina är ett enormt hot mot Europa, och att vi snabbt borde höja garden”, sade han.
Risk för högerpopulistisk transatlantisk pakt
Keller beskrev också vad han kallade det västerländska ”ideologiska inbördeskriget” och pekade på möjligheten att Frankrike och Storbritannien inom några år kan styras av högerkrafter.
”Om Trump sitter kvar eller någon med liknande världsbild efterträder honom, finns en viss sannolikhet att dessa tre länder kan inleda något som liknar en ny transatlantisk kompakt. Det skulle vara en reaktionär högerpopulistisk allians över Atlanten”, säger han.
Han hänvisade till utrikesminister Marco Rubios tal vid säkerhetskonferensen i München, där denne enligt Keller formulerade en västlig gemenskap grundad inte i upplysningens principer utan i ”vit hud och kristendom”.
Lärdomar från Ukraina
På frågan om vad Europa kan lära av Ukraina svarade Keller att den viktigaste insikten är att se Ukraina som en strategisk tillgång, inte som ett hjälpbehövande offer.
”Det ukrainarna gör är att döda ryska soldater för att hindra Putin från att bygga upp sin militära makt någon annanstans. Vi borde vara tacksamma för det”, sade Keller.
På det tekniska planet lyfte han fram ukrainsk drönarteknik. Tyska startups som Helsing, Quantum Systems och Stark har redan ingått joint ventures med ukrainsk industri, och i veckan hölls tysk-ukrainska regeringssamtal om fördjupat samarbete.
”Drönare är inte bara drönare. De hänger ihop med artificiell intelligens, rymdbaserade system och oberoende lednings- och kontrollsystem. Hela det moderna sättet att föra krig är något vi måste titta mycket noga på”, sade Keller.
