Sveriges BNP ökade med 1,6 procent under andra kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Det visar nya siffror från SCB.
Sveriges BNP överraskar positivt under andra kvartalet
Utfallet är starkare än den preliminära BNP-indikatorn, som pekade på 1,4 procent.
”BNP ökade på bred front andra kvartalet med starka bidrag från fasta bruttoinvesteringar, export och hushållens konsumtion”, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna.
Missa inte: Rekordlåga lager: Europas vinter blir dyr. Realtid
Investeringarna drog tyngst
De fasta bruttoinvesteringarna steg med 3,5 procent och bidrog med 0,9 procentenheter till BNP. Störst bidrag kom från maskiner och inventarier samt vapensystem.
Exporten ökade med 1,0 procent medan importen låg still på 0,1 procent. Exportnettot höjde därmed BNP med 0,5 procentenheter.
Läs även: 543 miljoner euro till tre raketbolag – Sverige står inte på listan. Dagens PS
Hushållens konsumtion steg med 0,9 procent, med livsmedel och möbler som främsta förklaring. Den reala disponibla inkomsten låg 1,0 procent över nivån för ett år sedan.
Den offentliga konsumtionen ökade med 0,7 procent, men skillnaden mellan nivåerna är stor. Statens konsumtionsutgifter steg med 1,8 procent, kommunernas med 0,2 procent.
Åt andra hållet drog lagerinvesteringarna, som sänkte BNP-utvecklingen med 0,4 procentenheter. Både varuhandelns och industrins lager bidrog till nedgången.
Sysselsättningen släpar efter
Näringslivets förädlingsvärde ökade med 1,8 procent, där tillverkningsindustrin stack ut med 3,0 procent.
Arbetsmarknaden hängde inte med i samma takt. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,1 procent, medan antalet arbetade timmar steg med 0,5 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 1,3 procent.
Missa inte: Förslaget: En enda gemensam nordisk börs. Realtid
Samtidigt tyder ny SCB-statistik på att efterfrågan på arbetskraft är på väg upp. Under andra kvartalet fanns 159 500 lediga jobb, varav 122 400 i näringslivet. Det är 8 procent fler än ett år tidigare, men skillnaden ligger inom osäkerhetsmarginalen.
”Vi kan se att den totala efterfrågan på arbetskraft var på uppgång under andra kvartalet 2026 efter en längre tids lägre efterfrågan”, säger Lena Österberg, statistiker på SCB.
De offentliga finanserna försvagades däremot tydligt. Överskottet i den offentliga förvaltningen landade på 7,8 miljarder kronor, att jämföra med 27,5 miljarder under motsvarande kvartal 2025.
Juninedgången i ny dager
I slutet av juli visade SCB:s BNP-indikator att ekonomin backade 0,2 procent i juni efter tre månaders sammanhängande tillväxt.
Den ordinarie beräkningen ger nu en ljusare bild av kvartalet som helhet.
Kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2025 ökade BNP med 3,3 procent. I faktiska värden, utan kalenderkorrigering, var uppgången 3,8 procent, klart över indikatorns 2,8 procent.
Samtidigt reviderades första kvartalet upp marginellt, från minus 0,2 till minus 0,1 procent säsongrensat.
