USA skärper tonen mot Iran. Europeiska företag som fortsätter göra Iranrelaterade affärer riskerar amerikanska sanktioner och i förlängningen att förlora tillgången till det amerikanska finansiella systemet.
USA:s nya Iranoffensiv – så drabbas Europa
I måndags lanserade USA ett nytt sanktionspaket mot Iran. Paketet omfattar närmare 60 företag, individer och fartyg.
Sanktionspaketet ”Operation Economic Outcast” är en bred offensiv som syftar till att strypa Irans kopplingar till den globala ekonomin.
Att göra det svårt för globala företag som vill fortsätta att handla med Iran är en form av ekonomisk maktutövning som bygger på att USA kontrollerar stora delar av den internationella betalningsinfrastrukturen, rapporterar Euronews.
USA:s president Donald Trump har, enligt finansdepartementet, personligen engagerat sig i sanktionspaketet genom att ringa flera världsledare och uppmana dem att stoppa all handel med Iran.
Läs också: Kol förblir världens största elkälla – Iran-kriget ger oväntad skjuts. Realtid
Europeisk Iranhandel är marginell
EU:s handel med Iran är i dag liten och koncentrerad. Totalt uppgick varuhandeln 2025 till 3,72 miljarder euro, varav 2,97 miljarder euro var europeisk export. Det motsvarar endast 0,1 procent av EU:s totala exportvolym.
Tyskland, Italien och Nederländerna står för merparten av utbytet, främst inom läkemedel, maskiner och medicinteknik. Det ser initialt ut som om riskerna att drabbas av USA:s sanktioner är relativt små.
Men den största risken för europeiska bolag finns inte i själva handeln med Iran utan i transaktionskedjorna.
Det innebär att sanktioner träffar även kan träffa aktörer som indirekt möjliggör betalningar eller tjänster åt sanktionerade motparter.
USA har tydligt markerat att Washington ”inte har obegränsat tålamod” med företag som fortsätter att hantera Iranrelaterade transaktioner, även om någon formell deadline inte har satts.
Läs även: Tyskland gör nedlagda kolgruvor till Europas största sjölandskap. Dagens PS
Det är inte första gången USA använder sanktioner mot Iran
USA har tidigare använt liknande sanktioner, och historiskt har banker och försäkringsbolag varit särskilt utsatta.
BNP Paribas 2014 tvingades 2014 betala 8,9 miljarder dollar och förlorade tillfälligt rätten att cleara dollar i New York efter att ha hanterat transaktioner kopplade till Iran, Sudan och Kuba som vid den tiden var sanktionerade.
I den aktuella sanktionsrundan säger USA:s finansminister Scott Bessent att en stor finansiell institution kan komma att straffas redan denna vecka, vilket ytterligare ökar trycket på banker med global korrespondentexponering.
Logistik och råvaruhandel är också känsliga områden. Om en kund, mellanhand eller försäkringspartner visar sig ha kopplingar till en sanktionerad aktör kan hela kedjan påverkas.
Maskintillverkare, medicinteknikbolag och läkemedelsföretag kan fastna i compliance‑granskningar om en distributör eller underleverantör har Iranexponering.
Risken är lägre, men administrativt kostsam och kan leda till försenade betalningar, frysta transaktioner och ökade kontrollkrav.
Läs också: Trumps taktik: Vill vänta ut Iran. Realtid
EU:s juridiska rävsax
Europeiska företag befinner sig samtidigt i ett regelkonfliktläge. EU:s Blocking Statute förbjuder dem att följa amerikanska Iran‑sanktioner utan särskilt tillstånd.
EU-domstolen har samtidigt slagit fast att företag som avslutar affärsförbindelser med Iran inte utan vidare kan hänvisa till amerikanska sanktioner som skäl för beslutet.
Trots EU:s regelverk har många företag sedan 2018 valt att prioritera dollartillgången framför Iranexponering. Den nya sanktionsrundan ger få skäl att ändra strategi.
Missa inte: Experter trodde på oljeprisexplosion – därför har det inte skett. Realtid
