Sex av EU:s största nettobetalare, däribland Sverige, ökar trycket inför avgörandet om unionens nästa långtidsbudget. I ett nytt brev kräver de att budgeten krymps med ”flera hundra miljarder euro”.
Sverige och fem länder kräver miljarder i EU-nedskärningar
Ledarna för de så kallade sparsamma länderna har skrivit till Irland, som just nu är ordförandeland i EU. Brevet är daterat den 28 september och har granskats av Euronews.
Det är undertecknat av statsminister Ulf Kristersson, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, Österrikes förbundskansler Christian Stocker och premiärministrarna Mette Frederiksen i Danmark, Rob Jetten i Nederländerna och Petteri Orpo i Finland.
Missa inte: Frankrike vill stänga ute britterna – Sverige säger emot. Realtid
Mottagare är Irlands premiärminister Micheál Martin. Dublin ska inom några dagar lägga fram ett nytt kompromissförslag inför EU-toppmötet den 15–16 oktober.
”Vi går nu in i förhandlingarnas avgörande fas, där vi måste bestämma den totala storleken på budgeten och vilka områden som ska prioriteras”, skriver ledarna.
”Helt enkelt inte realistiskt”
Striden gäller EU:s fleråriga budgetram (MFF) för 2028–2034. EU-kommissionen föreslår en ram på nästan 2 000 miljarder euro. Enligt de sex länderna motsvarar det en nominell ökning på omkring 60 procent.
”Det är helt enkelt inte realistiskt”, står det i brevet. ”Nästan alla medlemsländer gör smärtsamma ansträngningar för att sanera sina offentliga finanser. Det blir ingen europeisk suveränitet utan sunda offentliga finanser.”
Läs även: EU halkar efter Ryssland som bygger 3 000 jetdrönare i månaden. Dagens PS
I juni föreslog det cypriotiska ordförandeskapet att kommissionens förslag skulle skäras ned med 2 procent. Det var långt ifrån tillräckligt för de sparsamma länderna.
Ledarna vill att Irlands förhandlingsunderlag ska innehålla en total nivå som ”realistiskt kan finansieras av dem som bär den största ekonomiska bördan”. Frågan kan inte skjutas upp, skriver de.
Försvar före jordbruk
Brevet handlar också om vad pengarna ska användas till. De sex länderna vill flytta resurser från traditionella områden som sammanhållningspolitik och jordbruksstöd. I stället vill de satsa på gemensamma investeringar i säkerhet och försvar, konkurrenskraft, innovation och kampen mot irreguljär migration.
Missa inte: EU:s plan: pensionspengarna ska bygga Europas techjättar. Realtid
Det är en konflikt som ställer bönder mot försvarssatsningar. Den ställer också unionens rikare nettobetalare mot länder som får mer tillbaka från budgeten än de betalar in, en dragkamp som länge har präglat budgetförhandlingarna.
”Våra sex länder finansierar ensamma nästan 40 procent av alla medlemsstaters bidrag”, betonar ledarna.
Kritik mot fler EU-tjänstemän
Budet i brevet är detsamma som när de sex ledarna möttes i Berlin den 27 augusti. Där krävde de nedskärningar på ”flera hundra miljarder euro” men kunde inte enas om någon exakt siffra. Den siffran saknas även nu.
Ledarna kritiserar också kommissionens plan att anställa fler vid EU-institutionerna, samtidigt som de flesta nationella förvaltningar ska spara. Planen kallas ”otidsenlig”, en syn som enligt Euronews delas av de flesta medlemsländerna.
Frågan om nya inkomstkällor till EU-budgeten tas inte upp i brevet. Beskedet om utgifterna är däremot tydligt:
”Kommissionens förslag kommer att behöva minskas med flera hundra miljarder euro. Alla rubriker måste bidra till besparingarna.”
Målet är en överenskommelse före årsskiftet.
