Rysslands stålproduktion faller till den lägsta nivån på 15 år som en följd av EU:s sanktioner. Raset minskar det globala utbudet, och stärker nordiska producenters position.
Sanktionerna pressar ryskt stål – Sverige gynnas
Rysslands stålproduktion föll till 67 miljoner ton i fjol, den lägsta nivån sedan finanskrisen 2009.
Produktionen har därmed minskat med 12 procent jämfört med 2021, och nedgången fortsatte under första kvartalet i år med ytterligare 10,4 procent.
Bakom fallet ligger två parallella effekter: den ryska hemmamarknaden har krympt snabbt när byggprojekt pausats, bilindustrin tappat fart och hushållens köpkraft försvagats.
Samtidigt har EU och USA stängt sina marknader för ryskt stål efter invasionen av Ukraina. Sanktionerna har slagit ut landets viktigaste exportmarknader och pressat ned produktionen ytterligare.
Läs också: Trots sanktionerna – så hjälper företag i väst Ryssland – Realtid
Europa får ett stramare utbud
När ryskt stål försvinner från EU‑marknaden minskar det totala utbudet i Europa. Ryssland har tappat omkring 10 miljoner ton i årlig exportvolym sedan 2021, rapporterar Moscow Times.
Detta gör att europeiska priser hålls uppe trots svagare konjunktur. För bygg-, fordons- och verkstadsindustrin innebär det högre kostnader, för företag som SSAB, ArcelorMittal och Voestalpine innebär Rysslands fall en minskad konkurrens
Kina tar större kontroll över flödena
De volymer som tidigare gick till EU och USA styrs nu om mot Kina, som i praktiken blivit den ryska stålindustrins livlina.
Det ger Peking större inflytande över prissättning globalt och gör Europa mer beroende av kinesiska volymbeslut, särskilt i en period där flera europeiska stålverk redan pressas av höga energipriser.
LÄs också: Nya EU-sanktioner mot Ryssland skakar råvarumarknaden – Realtid
Ståljättar i ekonomisk kris
De ryska ståljättarna går samtidigt in i ett av sina svagaste år på länge. MMK redovisade en förlust på nästan 15 miljarder rubel under 2025, medan Severstal såg sin vinst falla till en femtedel av nivån före invasionen och tvingades hantera ett negativt kassaflöde.
Sektorns samlade skulder har vuxit till 2,7 biljoner rubel, och andelen problemkrediter ökar snabbt när exportintäkterna fortsätter att falla.
Den civilia ekonomin försvagas
Utvecklingen visar hur sanktionerna nu slår mot en av Rysslands största civila industrier. Stålsektorn har länge fungerat som en ekonomisk motvikt till den snabbt expanderande försvarsindustrin.
För europeiska och nordiska producenter innebär det däremot ett stärkt läge – både kommersiellt och strategiskt.
Missa inte: Fotbolls-VM tvingar banker att skicka hem anställda – Realtid
