Illegala finansiella nätverk och kryptotillgångar är de största riskerna för att FN:s sanktioner mot Iran och Nordkorea kringgås via Sverige. Samtidigt har ingen dömts för sanktionsbrott på fem år.
Så kan Sverige användas för att finansiera kärnvapen
Risken för att FN:s sanktioner mot spridning av massförstörelsevapen kringgås bedöms vara högst inom illegal finansiell verksamhet, så kallad underground banking, och genom kryptotillgångar. Lägst är risken vid försäljning av varor.
Det slår tio myndigheter fast i en ny nationell riskbedömning som regeringen beställt. Arbetet har letts av Polismyndigheten, Finansinspektionen och Säkerhetspolisen och gäller perioden januari 2021 till mars 2026.
Missa inte: Nordkorea till Ryssland: Inga nya trupper. Realtid
Rapporten jämför dock bara riskområdena med varandra. Den gör inte anspråk på att bedöma den samlade risken i Sverige.
Parallella strukturer
Enligt myndigheterna har den organiserade brottsligheten byggt upp en illegal finansiell infrastruktur för att hantera kontanter och guld och växla till krypto. Samma infrastruktur kan också användas för att finansiera massförstörelsevapen.
”Även om aktörerna därmed lämnar vissa spår i det reguljära finansiella systemet är de mycket svåra att upptäcka”, skriver myndigheterna.
Läs även: Polisens teori sedan fem gripits: ”Iran kan ha planerat bombdåd. Dagens PS
Rapporten lyfter också fram gängkriminalitetens koppling till Iran. Säkerhetspolisen har tidigare konstaterat att den iranska regimen använder kriminella nätverk i Sverige. Enligt myndigheterna kan det inte uteslutas att samma strukturer används för att kringgå sanktioner.
Miljardflöden i krypto
Sanktionsundandragande bedöms numera vara den främsta drivkraften bakom illegal kryptovolym. Plånböcker kopplade till Islamiska revolutionsgardet bedöms ha tagit emot drygt 3 miljarder dollar under 2025. Nordkoreanska aktörer stal samma år krypto för mer än 2 miljarder dollar. Nästan 1,5 miljarder av det kom från en enda stöld från kryptobörsen Bybit.
Analysföretaget Chainalysis har gjort en analys åt Polismyndigheten. Den visar att omkring 277 000 dollar skickats från svenska kryptotjänster till Iran under perioden. En bredare analys av svenska kryptoplånböcker landar på cirka 7,7 miljoner dollar.
Missa inte: Nordkoreas ekonomi förvånar experter – tillväxten tar fart. Realtid
Till Nordkorea har bara runt 4 200 dollar kunnat spåras. Enligt rapporten beror det sannolikt på att så kallade mixertjänster bryter spårbarheten, inte på att det saknas exponering.
Finanspolisen har dessutom fått rapporter om cirka 160 000 dollar i misstänkta transaktioner kopplade till nordkoreanska IT-arbetare. De tar jobb i västerländska bolag under falska identiteter. Regimen bedöms ha dragit in 350–800 miljoner dollar på det sättet under 2024, och fokus har nu flyttats till små och medelstora IT-bolag i Europa.
Mindre banker sårbarare
De stora svenska bankerna har låg riskaptit när det gäller Iran och Nordkorea. Men FI:s kartläggning från 2024 visade att ingen bank nådde fullgod träffsäkerhet i sin automatiska sanktionsscreening. Träffsäkerheten ökade med bankens storlek. Enligt rapporten kan det innebära att riskerna samlas hos små och medelstora banker. Omedelbara betalningar väntas öka risken ytterligare.
Andra sårbarheter som nämns är handeln med så kallade historikbolag, dålig insyn i vem som äger onoterade bolag och trustförvaltare.
Få fall – stort mörkertal
Trots riskbilden är ärendena få. Polisen har fått in 22 anmälningar om sanktionsbrott under perioden, och en av dem kan kopplas till sanktionerna mot Iran och Nordkorea.
Finanspolisen har hittat 25 misstankerapporter som rör massförstörelsevapen. Ingen har dömts för sanktionsbrott.
Mörkertalet bedöms dock vara stort.
