Den globala oljemarknaden befinner sig under extrem press till följd av blockaden av Hormuzsundet, och nu varnar experter för att Sverige kan tvingas till drastiska åtgärder om läget i Mellanöstern inte stabiliseras.
Ransonering kan bli verklighet i Sverige: Det händer först
David Sällh, ansvarig för trygghetsfrågor på Drivkraft Sverige ger en bild av beredskapsläget. Det skriver Dagens PS.
Enligt honom är det främst marknaden för flygbränsle som är under stark press i Europa, med prisökningar på omkring 100 procent, medan dieselpriset stigit med cirka 50 procent.
Missa inte: Flyget lyfter igen – men Arlanda fortsätter tappa mot Kastrup. Realtid
Sverige har visserligen god egen raffinaderikapacitet och hämtar huvudsakligen råolja från Nordsjön, men eftersom olja handlas på en global marknad drabbas även svenska konsumenter av de skenande priserna.
Flera steg innan ransonering
Innan ransonering blir aktuellt finns det dock flera steg i den svenska krisplanen.
Det första verktyget är de statliga beredskapslagren, som ska räcka i 90 dagar. Sverige ingår dessutom i Internationella energiorganet IEA, som gemensamt beslutat att släppa 400 miljoner fat olja från sina beredskapslager.
Läs även: Din semester kan bli inställd – kris när flygbränslet sinar. Dagens PS
För svensk del innebär det en lageravtappning på cirka 14 dagar som ska genomföras mellan den 2 april och 30 juni 2026.
Nästa steg är förbrukningsdämpande åtgärder. Redan nu syns tendenser till detta genom att flygbolag ställer in olönsamma rutter.
I vissa asiatiska länder har man gått längre och infört rekommendationer om hemarbete för att minska resandet. I Australien har man redan inlett ransonering.
Liv och hälsa prioriteras
Skulle krisen bli långvarig eller om viktig infrastruktur förstörs ökar risken för en reell bristsituation. I ett sådant läge är det liv och hälsa samt samhällets funktionalitet som prioriteras först, blåljuspersonal, sjukvård och livsmedelstransporter får företräde.
Missa inte: Inflationstakten sjunker oväntat – långt under prognos. Realtid
Privatbilister och företag utan samhällsviktig verksamhet hamnar längre ner i prioriteringen.
Företag i transporttunga sektorer riskerar att drabbas hårt om priserna fortsätter stiga, medan privatpersoner uppmanas att redan nu frivilligt begränsa sitt bilkörande, samåka och använda kollektivtrafik.
Här har bränsleransoneringen redan dragit igång
Krisen i Mellanöstern och blockaden av Hormuzsundet har fått flera länder att vidta drastiska åtgärder för att säkra tillgången på drivmedel. Här är en översikt av var ransonering och restriktioner redan införts.
Slovenien blev enligt BBC det första EU-landet att införa bränsleransonering. Privata bilister får tanka högst 50 liter per dag, medan företag och lantbrukare tillåts 200 liter. Bensinstationerna uppmanas vara extra restriktiva mot utländska bilister.
Australien har infört krisåtgärder efter att över 500 bensinstationer fick slut på drivmedel. Energiminister Chris Bowen har frigjort 20 procent av landets bränslereserver och premiärminister Albanese har uppmanat medborgarna att ta kollektivtrafiken.
Italien har infört restriktioner för flygbränsle vid fyra flygplatser – Milano Linate, Bologna, Venedig och Treviso. Enligt Euronews ges prioritet till ambulansflyg, statliga flygningar och långdistansflygningar.
Nya Zeeland har enligt Time börjat ställa in flyg för att spara bränsle, och regeringen har aviserat kontantstöd till närmare 150 000 familjer för att klara drivmedelskostnaderna.
Sydkorea har infört pristak på drivmedel och sänkt bränsleskatten, medan president Lee Jae Myung uppmanat medborgarna att ”spara varje droppe bränsle”.
Filippinerna har utlyst nationellt nödläge på grund av höga oljepriser och infört fyradagarsvecka för delar av statsförvaltningen.
Bangladesh har kortat arbetstider och tvingat butiker att stänga senast klockan 18 för att minska elförbrukningen.
