Effekterna av konflikten i Mellanöstern väntas slå hårt mot hushållens matkostnader under de kommande månaderna. Stigande matpriser kan bli ett större problem för världens centralbanker än energichocken i sig.
Priset på mat kan rusa – centralbanker står handfallna
Brittisk livsmedelsinflation föll till 3,3 procent i februari, en minskning med 0,3 procentenheter, enligt statistik från ONS.
Missa inte: ”Robust att ligga kvar” – men inflationen skrämmer Riksbanken. Realtid
Siffrorna speglar dock prisläget innan USA och Israel inledde sina attacker mot Iran den 28 februari.
Drivmedelspriserna var den enskilt största deflationsfaktorn under månaden, medan fallet i livsmedelspriserna till stor del förklarades av lägre priser på choklad, enligt The Grocer.
Men det lugnet väntas bli kortvarigt.
Livsmedelspriserna kan stiga kraftigt
Analysinstitutet IGD varnar för att ett pessimistiskt scenario kan driva brittisk livsmedelsinflation till hela 8 procent i juni 2026 om störningarna på de globala energimarknaderna fortsätter.
Även i ett bättre scenario bedömer IGD att livsmedelsinflationen i snitt landar på 4,8 procent under 2026, jämfört med 3,8 procent utan konflikt.
Läs även: London har blivit för dyrt – unga kan inte få jobb. Dagens PS
Storbritanniens livsmedelspriser ligger redan omkring 38 procent högre än före pandemin, enligt IGD. James Walton, ekonom vid institutet, menar att konflikten oavsett utfall kommer att förlänga återhämtningen från den pågående levnadskostnadskrisen.
Han pekar på att marginalerna inom livsmedelskedjan redan är extremt tunna, i snitt bara 1,5 procent på nio vardagsvaror, vilket innebär att producenterna har mycket begränsat utrymme att absorbera nya kostnadsökningar.
Globalt problem
Problemet är inte begränsat till Storbritannien.
Gulfstaterna står för en tredjedel av världens ureasexport, en nyckelkomponent i gödselmedel. Transport utgör 20 till 40 procent av slutpriset på livsmedel, enligt Bank of America. Där är gas är en central insatsvara i gödselmedelsproduktionen.
Missa inte: Skräckscenariot: Sex procents inflation i Sverige. Realtid
Priser på ris, bomull, palmolja och socker har redan stigit, skriver Reuters.
Historiska mönster tyder på att de energiprishöjningar som redan inträffat borde räcka för att pressa upp jordbruksråvarupriserna med 12 procent.
Sammantaget skulle en energi- och livsmedelschock kunna lyfta kärninflationen i utvecklade ekonomier från 3,6 till 4,5 procent, enligt beräkningar från Reuters Breakingviews.
I tillväxtekonomier, där livsmedel utgör 20 till 60 procent av konsumenterna utgifter, kan effekten bli ännu kraftigare.
Orsakar huvudvärk för centralbanker
Det som gör situationen särskilt besvärlig för centralbanker är att livsmedelsinflation tenderar att vara mer seglivad än energiinflation.
Mat utgör dubbelt så stor andel av hushållens utgifter jämfört med energi och är det mest frekventa inköpet, vilket påverkar hushållens inflationsförväntningar oproportionerligt mycket.
Läs även: Franska ekonomin förlorar fotfästet. Dagens PS
Erfarenheten från 2022 visade att livsmedelsinflationen skapade en andra inflationstopp omkring fyra månader efter att energipriserna redan hade nått sin kulmen, en huvudvärk som Bank of England kämpade med ända in i 2025.
Karen Betts, vd för brittiska livsmedelsindustriorganisationen FDF, beskrev läget som ”lugnet före stormen” och uppmanade regeringen att ge industrin samma stöd som övriga tillverkningssektorer.
I Sverige sänks nu matmomsen tillfälligt den 1 april, något som bestämdes redan innan Irankrisen. Men svenska konsumenter har låga förväntningar på att sänkt moms kommer sänka matpriserna.
