Ett skyhögt oljepris var precis vad den ryska ekonomin behövde för att skjuta upp krisen. Men det räckte inte för att rädda det första kvartalet från recession.
Oljan jackpott för Kreml – ryska ekonomin krymper ändå
Olja runt 100 dollar fatet fanns sannolikt med på Vladimir Putins önskelista i år. Regeringen i Ryssland hade ett smärtsamt sparpaket på borde och skulle skära ner i utgifterna för att rädda den ryska ekonomin och finansiera det dyra kriget.
Men med kriget i Mellanöstern förändrades läget. Regeringen har skjutit upp nedskärningarna när intäkterna från oljan och gasen rusar. Det räcker dock inte för att rädda den ryska ekonomin från ett riktigt svagt första kvartal och Putin har redan krävt svar om varför det går så dåligt.
Centralbankens prognos på en tillväxt om 1,6 procent framstår nu som en verklighetsfrånvänd skrivbordsprodukt.
Läs även:
Putin i kläm: Ekonomin viker – det kan vara räddningen
Räntor som stryper tillväxten
Den ryska centralbanken har under en längre tid hållit styrräntan på historiskt höga nivåer. Syftet har varit att tämja en inflation som nu landade på 5,9 procent under första kvartalet, men medicinen har bittra bieffekter, skriver Moscow Times.
De skyhöga lånekostnaderna har i praktiken strypt investeringsviljan inom rysk tillverkningsindustri. Samtidigt som staten pumpar in resurser i krigsekonomin, kämpar det civila näringslivet för att överhuvudtaget överleva de finansiella vargavintrarna.
Väder och färre arbetsdagar
Officiellt förklaras raset med en höjd mervärdesskatt och ogynnsamma väderförhållanden. Dessutom pekar beslutsfattare på att januari och februari i år innehöll tre färre arbetsdagar än föregående år.
Detta är dock förklaringar som president Vladimir Putin inte köper rakt av. Under april gick han ut och konstaterade att dessa faktorer inte räcker för att förklara det svaga resultatet och krävde omedelbara åtgärder.
Svag framtidstro för ryska ekonomin
Framåtblickande ser det inte mycket ljusare ut för den genomsnittlige ryssen. Centralbanken har visserligen kvar sin helårsprognos på en blygsam tillväxt mellan 0,5 och 1,5 procent, men betonar samtidigt att konsumenternas efterfrågan är dämpad.
Inflationsmålet för 2026 ligger på 4,5–5,5 procent, med en förhoppning om att nå 4 procent först nästa år. Men med risker kopplade till kriget i Iran och osäkra budgetparametrar varnar banken för att man nu är betydligt mer försiktig med framtida räntesänkningar.
