Chefekonomen: Tullarna har förskjutit ekonomin

Mark Zandi ser en tydlig förskjutning i ekonomin efter tullarnas införande. Jobbtillväxten har tappat fart och ligger nu nära noll, med vårdsektorn som enda undantag.

Samtidigt stiger priserna snabbare än tidigare och hushållens köpkraft urholkas. Zandi beskriver utvecklingen som ”betydande skada” för amerikanska konsumenter.

Läs också: Dousa efter domen: Räkna med fortsatta tullar – Realtid

Delade meningar om effekten

Regeringen tonar ned riskerna. Finansminister Scott Bessent hävdar att tullarna inte driver inflation och att prisökningarna är tillfälliga.

Bank of Americas chefsekonom Aditya Bhave gör en annan bedömning. Han ser tullarna som en utbudschock som höjer företagens kostnader och dämpar konsumtionen. Sedan tullarna infördes har både sparkvot och konsumtion försvagats.

Rekordintäkter – men juridisk osäkerhet

Tullarna har samtidigt blivit en oväntat stor intäktskälla, rapporterar Fortune. Åtgärderna omfattar allt från industrikomponenter till konsumentprodukter, vilket gör att kostnadsökningarna slår brett genom ekonomin. Under 2025 samlade USA in 287 miljarder dollar i tullar och avgifter. Det är nästan tre gånger mer än året innan.

Intäkterna har blivit viktiga för att finansiera stora reformpaket utan att öka statsskulden. Samtidigt är rättsläget osäkert. Högsta domstolen har ogiltigförklarat delar av tullarna, vilket kan tvinga staten att betala tillbaka betydande belopp till företag.

Läs också: USA vägrar sänka tullarna först – lägger allt på EU – Realtid

Ny risk: stigande energipriser

Utöver tullarnas effekter pekar Zandi på en ny risk: energipriserna. Konflikten mellan USA, Israel och Iran driver upp oljepriserna och kan få större ekonomiska konsekvenser än tullarna själva.

En längre störning i Hormuzsundet skulle pressa både tillväxt och inflation och öka risken för en global inbromsning.